Eksem är en kronisk sjukdom som går att behandla, men inte att bota. Barn som har böjveckseksem, astma eller hösnuva har större risk än andra att utveckla atopiskt handeksem som vuxna.

Läkaren Andreas Sonesson vid Skånes universitetssjukhus visar i en avhandling att bakterier och jästsvampar som finns på huden kan förvärra atopiskt eksem hos vuxna.

– Atopi betyder att man reagerar på ett vanligt ämne i miljön. För patienter med eksem, hösnuva eller astma kan det vara pollen eller kvalster. Men vi har sett att även bakterier och jästsvampar som finns på huden triggar igång eksemet, och att patienter med höga nivåer av IgE- antikroppar mot jästsvamp har svårare eksem än andra, säger han.

Ingår i hudfloran

Jästsvampar kan finnas normalt hos människan, till exempel på huden. Den ingår alltså i den normala hudfloran. Men hos patienter med eksem är det vanligare, både med jästsvampar och med bakterien Staphylococcus aureus på huden.

Frågan är vad som kom först? Eksemet eller jästsvampen och stafylokocken?

– Det är säkert så att grunden till eksemet är en genetisk förändring. Det är en ärftlig sjukdom som innebär att huden har ett sämre skydd. Det i sin tur gör att jästsvampar och bakterier lättare får fäste på eksemhuden. De utsöndrar olika ämnen som bidrar till att bryta ner hudbarriären ytterligare och som triggar i gång inflammationen, säger Andreas Sonesson.

Det blir en ond cirkel genom att den inflammerade och extra känsliga eksemhuden utsätts för ytterligare påverkan från jästsvampar och bakterier.

Råd och kortison

Sjukvården kan hjälpa patienter med atopiskt eksem genom att ge råd, som att undvika att torka ut huden, att vara försiktiga med ylle eller annat som kan irritera huden. Det viktigaste i eksembehandlingen är att dämpa inflammationen. Lindring ges genom kortisonkrämer och andra antiinflammatoriska medel. Ibland kan även ljusbehandling hjälpa.

Andreas Sonessons slutsats är att sjukvården borde leta efter fler allergen än vad som är vanligt. Det är viktigt för behandlingen att veta om det bara är kvalster som triggar igång eksemet, om det är kvalster i kombination med jästsvampar och stafylokocker, eller om det är någon annan faktor.

– Det behövs också fler studier för att visa vad som händer om stafylokocker och jästsvampar behandlas så att de minskar eller försvinner från eksemhuden.

Doktorsavhandlingen handlar också om att patienter med eksem producerar färre antimikrobiella peptider som dödar bakterier, jästsvampar och andra mikroorganismer. Forskarna har tittat på kroppsegna molekyler som har antimokrobiella egenskaper och kan ha betydelse för kroppens försvar. Målet är att mer kunskap om försvarssystemet och vad som påverkar inflammationen i huden ska leda till bättre behandling av atopiskt eksem.