Är det bättre att höja patientens ben under hjärt-lungräddning? Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset skulle vilja ta reda på om det ökar möjligheten till överlevnad.

Tvingas säga nej

Men studien får inte genomföras. Etikprövningsnämnden ser sig tvingad att säga nej, med hänvisning till lagen som säger att om en patient inte kan ge sitt samtycke till en studie måste anhöriga göra det. I ett akut läge är det oftast varken möjligt eller lämpligt att be om de anhörigas samtycke.

Det här är bara ett av många exempel på hur etikprövningslagen hindrar angelägen forskning på människor som är akut medvetslösa. Problemet har uppmärksammats av Etikprövningsnämnden, Vetenskapsrådet och Läkemedelsverket sedan flera år tillbaka.

Vill se snabb lösning

Trots upprepade påstötningar har ingenting hänt i frågan. Sverige är numera det enda land inom EU som inte har löst frågan om hur forskning ska kunna bedrivas när det gäller akut medvetslösa personer.

De tre myndigheterna skriver nu till regeringen och ber att frågan behandlas med förtur. De har flera förslag på hur problemet ska kunna få en snabb och provisorisk lösning i väntan på en ny lagstiftning.

Byta ska mot bör

När det gäller medicinsk forskning, som i exemplet ovan, står det i etikprövningslagen i dag att ”samråd skall ske med forskningspersonens närmaste anhöriga”. Nämnden föreslår att ordet ska byts ut mot bör. Huvudregeln ska fortfarande vara att samråd ska ske med anhöriga, men i undantagsfall blir det då möjligt att bevilja forskning i akuta lägen när det inte är möjligt att samråda.

När det gäller läkemedelsforskning vill man ha en ändring som skulle innebära att det ska räcka med att anhöriga ger sitt samtycke till forskning vid brådskande fall. I dag krävs även samtycke från god man eller förvaltare när det gäller personer som på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd inte själva kan ge sitt samtycke.