I studien har forskarna granskat samtliga 7 224 patienter som mellan 1999 och 2010 behandlats för typ 1-diabetes vid tio svenska sjukhus.

Den visar bland annat att:

  • Kvinnor får behandlingen ungefär 50 procent oftare än män.
  • Yngre vuxna i åldern 20 till 30 år får behandlingen mer än dubbelt så ofta som patienter i åldern 40 till 60 år.
  • Patienter med dålig blodsockerkontroll får behandling betydligt oftare än de med bättre kontroll, medan de med försämrad njurfunktion får den mer sällan än de med normala värden.
  • På vissa sjukhus får 12 procent av patienterna en pump, på andra uppåt 30 procent.

Ekonomiska orsaker

– Vi kan se att det är stora skillnader och det här stämmer väl med de uppgifter som finns i nationella diabetesregistret, säger Britt-Marie Carlsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin och ordförande för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård.

Varför det är så stora skillnader vill forskarna vid Sahlgrenska akademin nu undersöka närmare, men det är troligt att den ekonomiska faktorn har stor betydelse.

– En insulinpump kostar en hel del i både inköp och personalresurser. Ur sjuksköterskesynpunkt vet vi att det är tidskrävande att starta upp insulinpumpbehandling.

Flexibilitet och livskvalitet

Det ska vägas mot att en insulinpump, förutom de medicinska vinsterna, också ger patienten större flexibilitet och mer livskvalitet. Insulinpump ger bättre blodsockerkontroll och är den mest effektiva behandlingen för att förebygga syn- och andra organskador hos patienter med typ 1-diabetes.

 Det är få som slutar med pumpen och Britt-Marie Carlsson tror att det finns ett behov av att fler patienter får tillgång till insulinpump.

I genomsnitt har 20 procent av alla vuxna patienter med typ 1-diabetes i Sverige i dag tillgång till behandling med insulinpump.

Artikeln Availability of insulin pump therapy in clinical practice publiceras i tidskriften Diabetic Medicin.