Är det dags igen?

Hårda villkor i arbetslivet leder till långtidssjukskrivningar. Nu varnar forskare för konsekvenserna av nya tuffa besparingar.

När sjukförsäkringssystemet förändrades var det med hänvisning till överutnyttjande och sjukfusk. Men forskningen pekar på att det i själva verket handlade om försämrade villkor på arbetsplatserna och att förändringarna av sjukförsäkringen alltså gjordes på felaktiga grunder.

Frågan är om de åtstramningar som många landsting nu flaggar för kommer att leda till en ny våg av ohälsa?

Det var 1997 som långtidssjukskrivningarna började öka kraftigt. Mest bland kvinnor inom vård, skola och omsorg, det vill säga de som hade drabbats hårt av de nedskärningar som gjordes i början av 1990-talet. Ända fram till 2003 steg kurvan brant uppåt och därefter började den dala igen.

Det har i debatten de senaste åren ofta hävdats att det svenska sjukförsäkringssystemet var för generöst och lockade till fusk. En ny avhandling av Ulrik Lidwall visar att de snabbt ökande långtidssjukskrivningarna till mindre del berodde på sjukförsäkringens regelverk. I stället var den viktigaste faktorn den försämrade psyko­sociala arbetsmiljön.

Medicine doktor Ulrik Lidwall är analytiker på Försäkringskassan. Hans studie bygger på epidemiologiska analyser av nationella register samt enkät- och intervjudata.

— Det är viktigt att visa att de här sambanden finns och att tvära nedskärningar och försämrade arbetsvillkor leder till en ökning av långvariga sjukskrivningar. Om man inte förstår hur det arbetsliv ser ut som så effektivt sorterar ut individer med brister i hälsa och arbetsförmåga, kommer man heller aldrig att förstå varför det är så svårt att få tillbaka långtidssjukskrivna i arbete.

Även annan forskning framhåller nu sambandet mellan hårdare villkor i arbetslivet och långtidssjukskrivningar. I en artikel i Läkartidningen (nr 19—20, 2010) skriver ledande läkare och specialister inom stressforskning, att ökningen av sjukskrivningarna 1997—2003 till stor del berodde på ökad stressinducerad ohälsa. Den mest sannolika förklaringen bakom det är de kraftiga ekonomiska neddragningarna inom den offentliga sektorn i början av 1990-talet som också föregicks av rationaliseringar i den privata sektorn, är deras slutsats.

I dag är den psykosociala arbetsmiljön en bortglömd fråga, anser Ulrik Lidwall.

Samtidigt går det en ny våg av besparingar genom de allra flesta landsting. Västernorrland, Skåne, Gotland, Värmland, Östergötland, Västra Götaland…ja, snart sagt överallt säger man sig ha ekonomiska problem som gör att man tvingas skära ned och till och med säga upp personal. Och oron sprider sig bland de anställda.

— Vi har fått veta att motsvarande 100 tjänster måste bort här. Det alla vill få besked om nu är förstås vilka det gäller. Personalen känner sig inte trygg på sin arbetsplats, säger Linda Eklund, avdelningsordförande för Vårdförbundet på Gotland.

Hon menar att även om det går att klara med naturlig avgång så finns en oro för att arbetet ska bli stressigare.

Linda Eklund har märkt att hon på senare tid fått allt fler samtal från medlemmar som har mycket korttidsfrånvaro. Det handlar om värk i rygg och axlar, upprepade förkylningar — men också om att man känner sig sliten och inte orkar med ett ökande tempo.

Enligt Ulrik Lidwall kan fler korta sjukskrivningar vara ett första tecken på att allt inte står rätt till på arbetsplatsen.

— Om den här ökade arbetsbelastningen inom vården fortsätter så kan det leda till en ny våg av långtidssjukskrivningar. Även om det inte blir uppsägningar, så är oron och kravet på att hinna med mer tillräckligt för att det ska ge effekter på den psykiska och fysiska hälsan hos personalen.

Å andra sidan har Försäkringskassan fått nya regler, som syftar till att sjukskrivningar inte ska bli långvariga, så det är inte säkert att effekten blir fler långtidssjukskrivningar. Men vad händer om det är svårare att bli sjukskriven?

— Man kan ju spekulera i att det leder till att anställda jobbar trots att de inte mår bra och att det så småningom visar sig i fler allvarliga sjuk­domar som hjärt-kärlsjukdomar eller tumörsjukdomar, säger Ulrik Lidwall.

Men han tror också att det kan få till följd att en överansträngd vårdpersonal gör ett sämre arbete med felbehandlingar och dålig omsorg.

— Det är svårt att veta exakt vad konsekven-sen blir, men man kan vara säker på att hälsa och arbetsförmåga kommer att påverkas av de nya nedskärningarna.
Ulrik Lidwalls avhandling heter Long term sickness absence och kan läsas i sin helhet på kib.ki.se

Vi har bett socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson om en kommentar, men hon har avböjt.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida