ansvar i vården

Vårdförbundet: ”Rädsla ökar risken att göra fel”

Vårdförbundet: ”Rädsla ökar risken att göra fel”
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro säger att det är fel att straffa en individ för något som den just då inte kan påverka. Foto: Anna Simonsson

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro vill inte se ett enda vårdmisstag till i domstol. Hon uppmanar både Ivo och vårdgivarna att stärka sin säkerhetskultur.

Att 16 procent av dem som svarat på Vårdfokus enkät oroar sig för att misstag i jobbet ska leda till rättegång är inget som förvånar Sineva Ribeiro. Tvärtom trodde hon att siffran skulle vara högre.

— Det har varit flera medialt uppmärksammade fall de senaste åren. Det blir som en upplysning för befolkningen att det går att driva vårdärenden i domstol. Det i kombination med en ökad press på arbetsplatserna gör att många blir rädda. Det är tragiskt, det skapar mer risker för fel, säger Sineva Ribeiro.

Läs också: Socialministern: Det viktigaste är att undanröja risker

Vanligt med systemfel

Hon tycker att dödsfall och skador i vården bara ska kunna leda till åtal om en person agerat med uppsåt eller medvetet struntat i risker.

— I nästan alla de fall som gått till domstol har det funnits brister i organisation och rutiner som påverkat händelseförloppet. Det är fel att individen straffas för något som den inte just då kan påverka. Sådant bör endast hanteras av vården och Ivo, för att bidra till lärande och för att minska risken för upprepningar.

Den utbredda rädslan för att anmälas till Ivo, mängden oskrivna avvikelser och att vårdgivarna inte åtgärdar uppmärksammade problem, ser Sineva Ribeiro som en förödande utveckling. Hon tycker att både Ivo och vårdgivarna behöver rikta mer fokus mot systemfelen och jobba på att förändra säkerhetskulturen. Det måste finnas ett öppet samtalsklimat där misstag kan lyftas utan att någon behöver känna sig utpekad som syndabock.

Grafik: Vårdfokus enkät om ansvar i vården

”Måste bryta negativ spiral”

Enligt Sineva Ribeiro handlar det ytterst om att befolkningen ska kunna lita på att vården rättar till alla brister och fel som kan leda till skador. Men det handlar också om personalens tillit.

— När erfarna kolleger försvinner, när extrapassen staplas på varandra och patienterna blir allt sjukare, då minskar förutsättningarna för att ge en god och säker vård. Om inte varningsropen hörsammas i det läget har personalen inget annat val än att lämna arbetsplatsen. Det är det jag tror vi ser just nu, och den negativa spiralen måste arbetsgivarna bryta.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Så fungerar vårdens skyddssystem

  • Lex Maria

Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till en god patientsäkerhet. De ska rapportera avvikelser, tillbud och risker som vårdgivaren sedan är skyldig att beakta i det systematiska kvalitetsarbetet. Om händelsen orsakat eller hade kunnat orsaka en vårdskada ska vårdgivaren utreda saken och vidta åtgärder.

Rör det sig om en allvarlig vårdskada eller risk för sådan, ska det dessutom genast göras en lex Maria-anmälan till Ivo.

Om Ivo bedömer att vårdgivarens utredning och slutsatser är rimliga, och det inte finns några särskilda omständigheter, avslutas ärendet. Om lex Maria-­utredningen inte uppfyller lagens krav eller om det framkommer andra allvarliga brister öppnar Ivo ett initiativärende. Det kan resultera i kritik mot såväl vårdgivare som vårdpersonal.

  • HSAN

Om Ivo bedömer att det finns brister i yrkesutövningen eller om en person av andra skäl är olämplig att jobba inom vården ska en anmälan göras till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det är en domstolsliknande myndighet som bland annat kan besluta om prövotid och återkallelse av legitimation. Även Justitieombudsmannen och Justitiekanslern kan anmäla till HSAN.

  • Åtal

Vid misstanke om brott utreds händelsen av polis och åklagare. Vem som helt kan anmäla, men vanligen görs det av patient, närstående eller vårdgivare. Ivo och HSAN har en laglig skyldighet att göra en så kallad åtalsanmälan när yrkesutövaren är skäligen misstänkt för ett brott som kan ge fängelse. De vanligaste brottsrubriceringarna är dataintrång, tjänstefel och bruten tystnadsplikt.

Varje år görs även anmälningar om vållande till annans död och vållande till kroppsskada samt sjukdom. Här är det dock ovanligt med åtal och fällande domar.

  • Klagomål

Sedan 2018 ska den som är missnöjd med vården vända sig direkt till vårdgivaren, som är skyldig att utreda vad som har hänt och vidta nödvändiga åtgärder för att det inte ska hända igen.

Om en patient/anhörig inte får svar inom fyra veckor, eller är missnöjd med svaret, kan denne vända sig till Ivo. Myndigheten utreder allvarligare händelser som gett bestående besvär, ett väsentligt ökat vårdbehov, där patienten avlidit, tvångsvård samt händelser som på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida