Billig upphandling gav läckande narkosgas

När Landstinget i Östergötland bytte leverantör av anestesigas blev resultatet läckage som gav personalen merarbete och huvudvärk. "Man säljer ut vår arbetsmiljö för att tjäna några futtiga kronor", säger Vårdförbundets skyddsombud Mats Landström.

Gasflaskorna som vann upphandlingen 2008 levererades med en adapter som enligt lokala anvisningar måste skruvas på i dragskåp för att gasen sedan ska kunna föras över i en anestesikassett, även det i dragskåp.

– Först fick vi en adapter som läckte så mycket att det fanns spill på kassetten när den togs ut från dragskåpet. Jag fick huvudvärk direkt och den höll i sig resten av dagen, säger Mats Landström.

Fortsatt läckage

Hösten 2008 byttes adaptern ut. Läckaget minskade men försvann inte.

– Det är en stor risk även i dragskåp. Det kan rinna ut stora mängder gas om flaskan välter. Det är inte säkert, säger Mats Landström.

Före upphandlingen gjordes tester, men enligt Mats Landström innefattade de endast ett mindre antal påfyllningar. Därför syntes inte omfattningen av läckaget.

Läckage varannan gång

För att konstatera omfattningen av problemet undersökte anestesipersonalen i Linköping hur ofta det fortfarande förekom läckage samt droppar och spill på händerna vid påfyllning av anestesikassetterna. Resultatet av upprepade mätningar visade läckage vid hälften av påfyllningarna.

Läckaget rapporterades till Socialstyrelsen som i sin tur bollade det vidare till Arbetsmiljöverket som den 29 oktober i år genomförde en inspektion.

– Vid inspektionen framkom att dragskåp måste användas samt att man vid spill måste tvätta händerna i 15 minuter och byta kläder, säger Mats Landström.

Merarbete och merkostnader

Med 20 operationssalar där anestesikassetterna ska fyllas på varje dag innebär Arbetsmiljöverkets krav en beräknad merkostnad för ökad tidsåtgång och skyddsutrustning på 200 000 kr per år, enligt klinikledningen.

Nu närmar sig en ny upphandling och liksom Vårdförbundet anser klinikchefen och centrumchefen på anestesi/operationskliniken att läckage är oacceptabelt.

Sedan upphandlingen 2008 har leverantörernas priser närmat sig varandra och enligt klinikens uträkning handlar det i dagsläget om en skillnad på cirka 30 000 – 40 000 kronor per år, merarbetet inräknat.

Känt problem?

Produkterna är godkända för försäljning inom EU, påpekar Hannes Olsson på landstingets Upphandlingscentrum. Läckaget vid påfyllning kom som en överraskning efter upphandlingen. Inte heller enligt Sven Danielsson, produktchef på GE Healthcare som levererar förgasarna och adaptrarna, är det helt säkert att problemet var känt vid upphandlingstillfället.

– Det är möjligt att det kan ha varit så, säger han.

Camilla Sjöström, kommunikationsansvarig på Baxter Medicals som vann upphandlingen, säger att företaget absolut inte kände till läckaget vid upphandlingstillfället och att sedan adaptrarna bytts ut har de flesta kunderna upplevt att läckagen försvunnit.

– Det finns heller inget system i världen som ger noll läckage, säger hon. 

Oberoende undersökning

Docent Jan Jakobsson vid Karolinska institutet har undersökt skillnaderna i korttidsexponeringen vid påfyllning av gas mellan de olika systemen Abbot och Baxter. Han vill i nuläget inte säga något om resultatet, men studien kommer att presenteras på läkarstämman den 27 november.

– Vi är oroliga för vad som händer vid långtidsexponering under ett helt yrkesliv. Tidigare har två av våra medarbetare fått ms till följd av att ha exponerats för narkosgasen Halotan, säger Mats Landström.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida