Chefen ska se till att raster tas – och att de ger avkoppling

Chefen ska se till att raster tas – och att de ger avkoppling
Cecilia Helldén, ombudsman på Vårdförbundet, anser att landstingen borde se till att personalrum erbjuder möjlighet för sjukhusanställda att koppla av. Foto: Cecilia Larsson

En professionell chef skapar förutsättningar för rast. En professionell medarbetare förstår vikten av att ta rast. Men en snabblunch i ett stimmig personalrum uppfyller inte behovet av verklig vila.

20 oktober 2011

Den här veckan genomför Vårdförbundet en rastkampanj på flera håll i landet. Det är chefens ansvar att skapa förutsättningar för rast. Problemet för många inom sjukvården är att de inte hinner lämna sin arbetsplats under rasten, enligt  Cecilia Helldén, ombudsman på Vårdförbundet.

– Den som arbetar på sjukhus hinner bara sätta sig i personalrummet med sin matlåda. Frågan är vilken avkoppling det ger, säger hon.

Marianne Hiller, ledamot i förbundsstyrelsen och chefscoach i Örebro, håller med. Den som inte kan lämna sin arbetsplats, är tillgänglig för andra och dessutom omgiven av ivrigt ringande mobiltelefoner ges inte möjlighet till den avkoppling som rasten bör ge. Då borde det kallas måltidsuppehåll, inte rast.

Ska skapa förutsättningar

Chefens ansvar är att skapa förutsättningarna – både för att ta rast och för att se till att rasten innebär vila. Det kan vara svårt på grund av de krav som arbetet ställer. Men en annan svårighet är att det finns medarbetare som gärna arbetar in rasten för att kunna sluta tidigare. Det är ett dilemma, konstaterar Marianne Hiller.

– Det är chefens sak att göra medarbetarna medvetna om vikten att ta rast. Rasten är en fråga om säkerhet eftersom brist på vila påverkar medarbetarnas, och därmed patienternas, hälsa. På det sättet är rasten också en fråga om professionell medvetenhet. Den som inte vilar under en arbetsdag måste vara medveten om att hon eller han kan utgöra en patientsäkerhetsrisk, säger hon.

Landsting borde ta mer ansvar

Cecilia Helldén anser att chefer kunde vara bättre på att kräva rätt till rast. Inte minst med tanke på den risk för vårdskador som uttröttad personal innebär. Hon anser också att det är landstingens sak att skapa bättre förutsättningar för rast.

– Landstingen borde se till att det finns utrymmen där personal kan dra sig undan för att lyssna på musik, titta på tv eller använda datorn. Rum där de anställda får vara helt ostörda. Dagens personalrum fungerar närmast som ett slag arbetsplatser, säger hon.

Den bilden bekräftas av Eva Berggren, chefsjuksköterska på anestesikliniken på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna utanför Stockholm. Det är en klinik med elektiv och akut kirurgi, där man har gjort det möjligt för personalen att gå ifrån och äta någon gång mellan 11 och 13 utan att behöva stänga avdelningen. Trots det är avkoppling ingen självklarhet.

Trångt och stimmigt personalrum

– Hos oss tillbringas de 30 minuter vi har som lunchrast i ett personalrum med medhavd lunchlåda. Trots att det är trångt och stimmigt är det en tradition här att olika professioner äter tillsammans i det gemensamma lunchrummet. Det tar för lång tid att byta om och gå en lång sträcka för att äta i matsalen, säger Eva Berggren.

Tiden för umgänge i personalrummet är viktig både för medarbetarna och för Eva som chef, men hon önskar sig en mer avkopplande miljö och tvekar inte när hon får frågan om vad som behövs: ”Ett större personalrum”.

– Vi skulle behöva större ytor så att den som har behov av lugn och ro kan dra sig undan i avskildhet. Vi söker budgetmedel för det varje år och i dagarna får jag besked om hur det har lyckats den här gången, säger hon.

”Återhämtningen viktigast”

Ombudsmannen på Vårdförbundet, Cecilia Helldén, anser att det största hotet mot personalens hälsa och patienternas säkerhet är bristen på återhämtning mellan arbetspassen.

– Egentligen borde chefer lägga större vikt vid dygnsvilan i stället. Jag skulle vilja se samma kampanjer för dygnsvila som för rast, säger hon. 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida