Arbetsgivaren hänvisade dem till sjukhuskyrkan
Arbetsmiljön på dialysen är ohållbar anser skyddsombuden som anmäler Vrinnevisjukhuset till Arbetsmiljöverket. När de krävde en handlingsplan blev ett av arbetsgivarens svar att sjuksköterskorna kunde vända sig till kyrkan eller företagshälsovården med sin samvetsstress.
Vårdförbundets skyddsombud på dialysavdelningen vid Vrinnevisjukhus i Norrköping ser allvarligt på sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö. Under hela 2016 har de tagit emot fler patienter än maxantalet enligt bemanningsplanen.
Enligt den ska avdelningen max ge 55 patienter bloddialysbehandling. Men det har blivit allt fler och i dag har de ungefär 10 fler patienter.
– Det har blivit en helt annan arbetsplats än när jag började för ett år sedan. Förutom att vi fått fler patienter, har flera sjuksköterskor slutat och lokalerna är för trånga, säger Jonna Friberg, sjuksköterska på dialysavdelningen.
Skrivelse till arbetsledningen
Sjuksköterskorna på avdelningen har tillsammans med skyddsombuden begärt av ledningen att få se en handlingsplan för hur problemen med underbemanningen, det ökade patientantalet och svårigheterna att rekrytera ska lösas.
– Jag tycker att vi fått ett svalt gensvar. Vi får hela tiden höra att de känner till problemen och jobbar på det, men det händer ingenting, säger Jonna Friberg.
Sjuksköterskor på avdelningen har hittills lyckats lösa bemanningsbristen dag för dag det senaste året. Patienter skickas även till dialysmottagningen i Linköping, samt även utanför regionen, till Nyköping. Vissa patienter som tidigare fick dialys tre gånger i veckan, har fått gå ned till två gånger per vecka.
Vill hinna prata med patienten
Jonna Friberg och flera av hennes kolleger har börjat känna etisk stress, också kallad samvetsstress.
– Vi känner att vi bara hinner sköta dialysen, inte ge de här svårt sjuka patienterna god omvårdnad. Jag vill hinna prata med dem om deras liv och situation, och ha koll på deras värden. Vi hinner heller aldrig prata med våra erfarna kollegor om våra tankar om patienter eller vården.
I skrivelsen krävde skyddsombuden även att ledningen skulle presentera åtgärder för att minska sjuksköterskornas samvetsstress för att de inte längre hinner med sina arbetsuppgifter.
På den punkten svarar arbetsgivaren i sitt skriftliga svar att sjuksköterskorna ”med fördel kan använda sjukhuskyrkan eller gå via företagshälsovården för extern professionell handledning”.
– Det kändes faktiskt som ett hån, som att de inte tänker göra något åt vår arbetssituation utan vi själva får göra något åt stressen vi känner. Det kändes inte som om de tar oss på allvar. Sjukhuskyrkan har inte ansvar för vår arbetsmiljö, och dessutom är alla inte kristna, säger Jonna Friberg.
Ledde till ilska hos personalen
Formuleringen har lett till ilska och förvåning i arbetsgruppen.
– Jättemånga här har reagerat på det svaret och tycker nästan att det blir skrattretande att det är vad ledningen har att erbjuda. I övrigt har de inte presenterat några nya förslag eller handlingsplan. Deras respons räcker inte alls och därför har vi gått vidare.
Skyddsombuden har nu anmält Vrinnevisjukhusets dialysavdelning till Arbetsmiljöverket. Flera medarbetare har stressymtom i form av huvudvärk, muskelspänningar, oro och trötthet. Det finns också irritation och oro i personalgruppen på grund av situationen, samt rädsla för att flera ska säga upp sig eller bli sjukskrivna.
– Patientantalet bara ökar och ökar utan att motsvarande rekryteringar görs. Vi har nu behov av fem-sex sjuksköterskor till. Just nu har vi till exempel tre bemanningssjuksköterskor, men regionen har sagt att det är stopp för hyrsjuksköterskor efter nyår och vi har inte fått se en plan på hur vården ska lösas då, säger Annki Svedberg, skyddsombud.
Hälften slutade 2014
Hon arbetar även som sjuksköterska på dialysavdelningen och är trött på att höra från cheferna att de pratar mycket om situationen på avdelningen.
– Men vi på golvet får inte höra om några förändringar som är på gång. Vi måste bli en attraktiv arbetsplats för att kunna rekrytera nya sjuksköterskor för konkurrensen är stor. Men vi ingår inte ens i regionens lönetilläggssatsning, den är enbart för de som arbetar 24-7-scheman.
Redan år 2014 hade dialysavdelningen en kris när hälften av sjuksköterskorna slutade på bara ett halvår, varav flera var erfarna.
– Men då gjordes en ordentlig handlingsplan, varav en del var att ge de som var kvar ett lönetillägg en period för att de var tvungna att arbeta så hårt. Arbetet blev inte mindre tungt, men vi kände att ledningen tog oss på allvar.
Både Jonna Friberg och Annki Svedberg tycker också att den utarmade kompetensen på avdelningen är oroväckande. Avdelningen bemannas upp med hyrsjuksköterskor och undersköterskor. Många av de mest erfarna sjuksköterskorna har slutat, och de som jobbar nu hinner inte gå kurser och utbildningar.
– Ikväll har min kollega längst erfarenhet här och det är två år, sedan jobbar vi med tre hyrsjuksköterskor. All hyrpersonal oroar patienterna som känner oss andra rätt väl eftersom de spenderar en stor del av sina liv här, en del säger ifrån också, säger Jonna Friberg.