Från missnöje till trivsel

Den medicin-geriatriska kliniken på Lycksele lasarett går mot strömmen och har minskat sjuksköterskornas stress. Intrycket är att här finns tid.

Sjuksköterskan Ewy Hellström låter sig inte stressas när hon får dra ner på tempot för att förklara för den gamle mannen med dålig hörsel vad som ska hända. I rummet intill sitter kollegan Marica Nöjd och pratar i telefon med en anhörig. Samtalet drar ut på tiden, men Marica svarar vänligt på alla frågor, lugnar och ger besked.?

— Jag tar mig den tid som behövs och försöker att alltid ta det lugnt när jag pratar med anhöriga. Jag förstår att de är oroliga och vill veta hur det är, många gånger bor de ju långt borta, säger Marica.?

Det fanns en tid när personalen här på rehab/strokeavdelningen också var stressad, inte tyckte att de hann med patienterna och upplevde att de bara sprang om varandra hela tiden för att hinna med allt som måste göras.?

Så är det inte i dag. Personalen trivs och tycker att stämningen är god. Flera säger att det beror på en bra chef, andra menar att ”det sitter i väggarna” och några framhåller att det är bra med ett litet sjukhus där alla blir sedda.

Men orsakerna till den goda arbetsmiljön är mer konkreta än så. Det har pågått ett målmedvetet arbete under ett par års tid som startade med ett projekt för patientnära vård 2008. En rad förändringar har genomförts och de har gett synliga och mätbara resultat: stressen har minskat, samarbetet har ökat och patienterna får mer av personalens tid.?

Marica Nöjd tog sin sjuksköterskeexamen i januari i år och hon stortrivs på sitt första jobb.?

— Jag är glad över att jag hamnade här. Det bästa är att vi kan ägna så mycket tid åt omvårdnadsarbetet.?

Patienterna på rehab/strokeavdelningen har oftast ett stort vårdbehov och behöver hjälp av både en och två för att förflytta sig. Medelvård­tiden är två till tre veckor och det finns även patienter som vårdas palliativt på avdelningen.?

För att mäta behovet av vård används ett system där vårdtyngden beräknas. Varje patient poängsätts på en skala från 1 till 3,5 (se faktaruta). Poängberäkningen uppdateras hela tiden när patientens tillstånd ändras.

På avdelningen finns tre vårdlag som ansvarar för sju-åtta patienter var. Om ett vårdlag får höga poäng på grund av stor vårdtyngd bland patienterna kan personal från de andra lagen rycka in och hjälpa till. Om det totala antalet poäng börjar närma sig 50 kan det finnas behov av att ta in extra personal.?

— Jag brukar titta extra noga på det inför helgerna eftersom det då är färre som jobbar. Ser jag på fredag eftermiddag att vi ligger kring 50 behövs det förstärkning, säger avdelningschefen och sjuksköterskan Stig Eriksson.?

För honom blir det också ett konkret sätt att påvisa för ledningen varför han har gjort extra intag.?

Eva Larsson är biträdande verksamhetschef på sjukhuset och konstaterar att vårdtyngdsmätningen är ett bra instrument på rehab/strokeavdelningen vilket kan bero på att patienterna där har lite längre vårdtider.?

— På medicinavdelningen, som har stor omsättning på patienter, fungerar det här systemet däremot inte. Men vi har behov av att mäta vårdtyngden där på något sätt ändå, säger hon och berättar att en undersökning ska göras av hur beläggningen ser ut över dagen eftersom det varierar så mycket.?

När det behövs extra personal på rehab/strokeavdelningen är det ordinarie personal som tas in eftersom arbetstidsmodellen innebär att alla har en ”bufferttid”. Alla som arbetar heltid schemaläggs bara till 85 procent. Resterande tid ska de kunna gå in och jobba när någon blir sjuk eller det behövs extra personal. Tiden ska också räcka till friskvård och utbildning.

— Vi är jättenöjda med vår arbetstidsmodell, den ger oss mer tid för återhämtning och det behövs när man har ett tungt arbete, säger Susanne Lundmark som är sjuksköterska och strokekoordinator på avdelningen.

Susanne var med i den grupp som arbetade med att införa de nya arbetsmetoderna 2008. Då tyckte personalen att de inte hann med patienterna eftersom en stor del av tiden gick åt till administrativa arbetsuppgifter; svara i telefon, leta efter andra, hålla kontakt med kommunerna, ändra tider, ordna med remisser, dokumentation… Alla gjorde allt. Det var kaotiskt och ingen var nöjd.

En av de första åtgärderna blev därför att inrätta en tjänst som receptionist. Avdelningens ”spindel i nätet” tar emot alla samtal, slussar dem till rätt person och sköter så gott som allt administrativt arbete kring patienterna samt kontakterna med kommunerna och andra vårdinrättningar.?

I ett slag frigjordes mer tid för patientnära arbete. Ännu bättre blev det när man bestämde sig för att ha färre ronder och att ersätta flera av de långdragna muntliga rapporterna med läsrapporter.?

— Det fungerar jättebra med läsrapporter. Det är också en fördel att jag kan läsa in mig på en patient om jag har varit ledig ett par dagar, säger Marica Nöjd.

När Vårdfokus hälsar på ingår hon i gult vårdlag tillsammans med undersköterskorna Monica Sannsell och Diana Söderholm. Klockan halv tre sätter de sig ner tillsammans för dagens spegling. Det är en utvärdering av arbetspasset som tar ungefär en kvart. Avsikten är att förbättra kommunikationen, lätta på stressen och förenkla konfliktlösning.?

Alla berättar i tur och ordning hur de tycker att dagens arbete har fungerat.

Marica tycker att det har varit jobbigt med en patient som har varit väldigt ledsen och de andra håller med. Det är svårt eftersom de känner sig maktlösa när patienten inte vill ha den hjälp de kan erbjuda. Men att få prata om det och berätta hur man själv reagerar gör att det känns lite lättare.

— Jag tror att vi kan reda ut ganska många saker som vi annars skulle ta med oss hem. Det är lättare att lämna jobbet efter att ha pratat igenom dagen, tycker Monica.?

Det gäller även förhållandet inom gruppen. Missförstånd och irritation kan redas ut innan de blir till större konflikter och motsättningar.

På sjukhusets medicinavdelning har de också försökt införa spegling, men gett upp. Varför vet ingen riktigt. ?

— Vi trodde inte heller att vi hade behov av det i början och det var faktiskt ett ganska stort motstånd när det infördes, men nu vill ingen vara utan speglingen. Det behövs en inkörningsperiod, menar Monica.?

När alla har berättat hur de har upplevt dagen går teamet igenom patienterna; hur de mår, hur mycket hjälp de behöver och några siffror ändras på tavlan för vårdtyngdsmätningen.?

Speglingen avslutas med att teamet sätter ett betyg mellan ett och fem på dagens arbetspass. I dag blir det en fyra. Det har trots allt varit en ganska bra dag.?

— Det här är ett bra avslut på dagen. Nu känns det som att jag har koll på allt, säger Marica Nöjd.