Karolinska. Den extra omvårdnaden hinns inte längre med

Karolinska. Den extra omvårdnaden hinns inte längre med
Sjuksköterskorna på onkologkliniken är oroliga för att tiden inte räcker till för samtal och omvårdnad utöver det mest basala. Arkivbild: Mostphotos

Sjuksköterskorna på onkologkliniken oroar sig för sämre omvårdnad. Verksamhetschefen säger att krisen har skapat nya arbetssätt och bättre arbetsmiljö.

Kostnaderna har rusat i höjden och under 2015 måste onkologkliniken på Karolinska universitetssjukhuset spara 40 miljoner kronor. Den akuta lösningen innebär stopp för bemanningssjuksköterskor, inga timvikarier och färre chefer med större uppdrag.

Samtidigt blir patienterna allt fler. Personalen försöker att inte visa sin stress och oro, men på vårdavdelning P54 hinner sjuksköterskorna inte längre ge den extra tid som behövs för samtal och för omvårdnad som är mer än basal.

Ständigt underbemannade

– Trots att vi vet att våra patienter mår så mycket bättre av att få prata har vi inte tid med det. Vi hinner inte heller smörja in ryggar och fötter, titta på huden och ge massage. Vi är vana vid att kunna ge våra svårt sjuka patienter det lilla extra och att vården blir sämre påverkar även oss, säger Katja Norberg, sjuksköterska och sektionsledare på avdelningen.

De är ständigt underbemannade.

– Man vet inte vad som möter en när man kommer till jobbet. Många är sjukskrivna och eftersom timvikarierna har slutat har den beordrade övertiden ökat. Stämningen här är spänd – och vi har svårt att hålla humöret uppe, säger hon.

Längre väntetider

En liknande bild ger Catharina Bau Berglund på klinikens mottagning. Hon är kontaktsjuksköterska för 800 cancerpatienter och vet hur underbemanningen drabbar patienterna i form av längre väntetider.

– Det finns en stor trötthet hos personalen här. Några av våra sjuksköterskor omplacerades till vårdavdelning och då sades det att vi skulle avlastas genom att cytostatika skulle beställas på avdelningarna. Tyvärr har vi inte märkt av någon avlastning.

Färre läkare har dessutom lett till att sjuksköterskorna har fått utökat ansvar för medicinska bedömningar. Varje sektion har kontakt med upp till 100 patienter varje dag som behöver svar på frågor om sin sjukdom, om behandling, om läkemedelsbiverkningar.

– Vi är den första kontakten för svårt sjuka patienter som måste kunna ta ut sin ångest på oss, men vi behöver tid till återhämtning för att orka i längden. Nu är vi 35-40 undersköterskor och sjuksköterskor här. Vi borde vara minst 45 för att det ska vara riktigt bra, säger Catharina Bau Berglund.

Verksamhetschefen oroar sig inte

Sjuksköterskorna talar om uppgivenhet, stress och oro. Men verksamhetschefen Annelie Liljegren är varken orolig för patienternas säkerhet eller personalens arbetsmiljö.

– Vi har kunnat hålla alla vårdplatser öppna under helgerna och har också kunnat vårda med vår egen personal. Det innebär en kontinuitet som ger både ökad patientsäkerhet och en tidsvinst i och med att personalen känner patienterna, säger hon.

Hon berättar också om kostnadsbesparande åtgärder som bättre rutiner för beställning av cytostatika och minskade kostnader för röntgenundersökningar. Tätare information om personalläget, mer samarbete och nya arbetssätt ska ha lett till minskad stress och bättre arbetsmiljö.

– Jag har en tät dialog med första linjens chefer och vet att situationen på de medicinska behandlingsavdelningarna har varit ovanligt tuff, annars har jag inte den bild av arbetsmiljön som sjuksköterskorna berättar om, säger Annelie Liljegren.

Akut besparingsfas

Tiden mellan början av december och tre månader framåt beskriver verksamhetschefen som en akut besparingsfas. När den är över räknar hon med att mottagningssjuksköterskorna kan gå tillbaka till sina ordinarie arbeten och att vakanserna på omkring tio sjuksköterskor ska vara tillsatta.

Hur ska besparingarna fortsätta?

– Vi måste hela tiden skruva på våra processer och alla måste ta ansvar för att effektivisera. Svårast är att nå ut så att alla medarbetare förstår att vi måste göra vissa förändringar även på lång sikt. Värdebaserad vård är ett sådant långsiktigt mål.

Delar inte optimismen

Ann Danielsson, Vårdförbundets huvudskyddsombud på onkologkliniken, delar inte verksamhetschefens optimistiska bild av personalsituationen.

– Jag är orolig för vad den ökade stressen kommer att innebära för medarbetarna. Vi får dessutom signaler om att flera sjuksköterskor kommer att säga upp sig så jag tror det blir svårt att tillsätta vakanserna, säger hon.

Sparåtgärder

  • Inga bemanningssjuksköterskor.
  • Stopp för timvikarier vid korttidsfrånvaro.
  • Färre chefer.

Under 2015 måste onkologkliniken genomföra besparingar på 40 miljoner kronor.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida