Narrativ medicin på frammarsch

Bokcirkeln i Örebro är ett exempel på hur vårdpersonal kan använda kultur för att utvecklas i yrket. "Narrativ medicin hjälper oss att göra vården mer mänsklig", säger professor Staffan Josephsson vid Karolinska institutet.

Begreppet narrativ medicin användes för första gången av den amerikanska läkaren Rita Charon i USA på 1990-talet. Till skillnad från den personcentrerade vården, där patientens egen berättelse står i fokus, använder den narrativa medicinen olika berättelser från litteratur, konst eller film.

Vid Karolinska institutet finns sedan fem år en 7,5-poängskurs för vårdpersonal om kliniska berättelser och narrativ medicin. Staffan Josephsson, professor vid institutionen för arbetsterapi, är kursledare och forskare inom området.

– Vi ser ett ökat intresse för narrativ medicin, det är en rörelse som är på frammarsch, säger han.

På vilket sätt kan kultur hjälpa vårdpersonalen i deras arbete?

– Genom att ta del av och reflektera kring litteratur, konst eller film kan vårdpersonal få nya perspektiv – både på sig själva och på sina patienter. Kreativa berättelser ökar personalens känslighet för existentiella och komplexa problem och gör att de kan utveckla sin förmåga att möta människor i utsatta situationer.

Varför är det viktigt?

– Det hjälper oss att göra vården mer mänsklig, speciellt nu när det är mycket fokus på det tekniska. Att arbeta i vården handlar inte bara om att omsätta olika procedurer i praktiken, utan det behövs också en klokskap och ett gott omdöme. De förmågorna är väldigt viktiga i vårdande relationer.

Har du några tips till vårdpersonalen?

– Att starta en bokcirkel är jättebra! Be om att få tid till det, och sätt målet att göra det för att det är stimulerande och för att det ska utveckla er i vården. Det kan bli en viktig anledning till att man stannar kvar i yrket.