Rädsla för repressalier har gjort våra arbetsplatser tystare

Rädsla för repressalier har gjort våra arbetsplatser tystare

Stärk efterforsknings- och repressalieförbudet för arbetstagare i all offentlig verksamhet. Det är ett av förslagen i en ny handbok om yttrandefrihet på jobbet, skriven av bland andra Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO. Foto: Jann Lipka

TCO har gett ut en facklig handbok om rätten att slå larm om missförhållanden i arbetslivet. Fackligt förtroendevalda behöver mer kunskap om hur de kan stötta medlemmar som blåser i visselpipan.

10 november 2011

För ett par år sedan gick undersköterskan Peter Magnusson till sina chefer på Södertälje sjukhus och sa att kolleger fällde rasistiska omdömen om patientgrupper. När inte cheferna reagerade gick han ut i medierna och sa samma sak. Han avslöjade missförhållanden på arbetsplatsen och blev en så kallad whistleblower.

En person som avslöjar missförhållanden på sin arbetsplats har gott stöd i lagar och avtal: yttrandefriheten, offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, meddelarskyddet och anställningstryggheten till exempel. En annan sak är att arbetsgivare kan bestraffa den som blåser i visslan.

Ett ärende för EU-domstolen

Undersköterskan på Södertälje sjukhus blev omplacerad på grund av samarbetssvårigheter. Fallet blev ett ärende i Arbetsdomstolen som höll med arbetsgivaren om att avslöjandet ledde till sådana störningar i arbetsgruppen att verksamheten blev lidande. Nu ska det avgöras i EU-domstolen, som tidigare har upphävt ett avsked av en whistelblower.

Missförhållanden inom äldrevården och diskussioner om fotoförbud på offentliga platser och på sjukhus har gjort rätten att slå larm om missförhållanden på arbetet till en högaktuell fråga. TCO har just gett ut en skrift i ämnet och anordnade i går en konferens där det slogs fast att det har blivit tystare på våra arbetsplatser.

– Rätten att säga ifrån handlar om arbetsmiljö, men det handlar också om att bidra till att verksamheter fungerar så bra som möjligt. Tjänstemän anställda av staten arbetar på uppdrag av medborgarna och därför handlar det också om allmänhetens rätt till insyn i våra gemensamma angelägenheter, sa fackförbundet ST:s vice ordförande, Britta Lejon.

Rädsla för repressalier

Osäkra anställningsförhållanden och rädsla för repressalier är ett starkt hot mot yttrandefriheten. Rättshistorikern Carl Gustaf Spangenberg tycker att skyddet för whistleblowers är för svagt och ser källskyddet och möjligheten att vara anonym som den enda säkerhetsventilen.

– Chefer behöver göras medvetna om vad yttrandefriheten innebär och varför den ska värnas. Jag anser att alla chefer inom offentlig verksamhet borde genomgå en utbildning där de mest grundläggande reglerna för vårt öppna samhälle – yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighetsprincip – gås igenom, sa han.

Facket behöver mer kunskap

Men det är inte bara chefer som är okunniga om hur lagar, regler och avtal ser ut. Även bland fackligt förtroendevalda saknas kunskap.

– Jag tror att det finns stora kunskapsluckor och att fackligt förtroendevalda kan ha användning av en handbok om yttrandefrihet på jobbet och om hur de ska stödja whistleblowers. Vi hoppas att det här kan var starten på ett arbete med detta, sa Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida