»Uselt bemötande av hiv-positiva«

Hur vi blir bemötta i primärvården och i tandvården är rent uselt, konstaterar Carl-Gustaf Hedén förbundsordförande i Hiv-Sverige.

Carl-Gustaf Hedén berättade om situationen för de omkring 4 000 som lever med hiv i Sverige då riksdagens socialutskott i februari ordnade en offentlig utfrågning om hiv/aids. Många lever i fattigdom och ensamhet, med självstigmatisering, psykisk ohälsa och brist på psykosocialt stöd. Till det kommer diskriminering i sjukvården.

– Vad får personalen för utbildning i bemötande egentligen, undrade han. På många håll blir vi inte undersökta ordentligt eller får vänta till sist och vi blir ofta nekade olika provtagningar. Men patientnämnderna i landet har inga ärenden om oss för vi orkar inte med pappershanteringen.

Värst är det i primärvården, sa han, men äldrevården kommer inte långt efter. När det gäller psykiatrin var det bara Psykhälsan i Stockholm som fick godkänt av Carl-Gustav Hedén.

– Går det inte att få vården att bemöta hivpositiva bättre med utbildningsinsatser så krävs lagstiftning, ansåg han.

Carl-Gustav Hedén var inte ensam om att berätta om det dåliga bemötande som de hivpositiva i Sverige fortfarande utsätts för. Åsa Thourout, kurator på Noaks Ark, kurator Christina Ralsgård på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (som arbetar med hivpositiva barn) och sektionschefen Anders Karlsson på Venhälsan i Stockholm bekräftade med exempel hur de hivpostiva som de hade kontakt med kunde bli bemötta utanför specialistvården.

– Det är oerhört viktigt att lyfta fram de här bristerna, de är förstås helt oacceptabla. Nu måste alla inblandade agera. När vården inte klarar bemötandet sviktar hela grunden för en god vård och ett bra vårdresultat, kommenterar Vårdförbundets vice ordförande Lisbeth Löpare Johansson.