Utan pauser ökar risken för misstag

Utan pauser i arbetet ökar risken för att göra misstag och drabbas av arbetsskador. Hinns inte rasterna med är det antingen för lite personal eller så är arbetet felorganiserat, konstaterar stressforskaren Göran Kecklund.
Vårdförbundets kampanj för att få medlemmarna att ta ut sina lagstadgade raster pågår för fullt på flera håll i landet den här veckan. För att ta reda på vilken betydelse pauser har i jobbet kontaktade Vårdfokus Göran Kecklund, docent på Stressforskningsinstitutet.
Att ha ett arbete som man inte mäktar med är stressande. Men enligt Göran Kecklund kan det vara ännu mer stressande att ta rast när det egentligen det hinns inte med. Även det egna engagemanget och motivationen kan göra att man hoppar över rasterna. Och han tror inte att någon tar skada av att någon enstaka arbetsdaga hoppa över rasterna. Däremot är han övertygad om att det inte håller i längden.
– Vi är inte konstruerade för att jobba åtta till tio timmar i sträck. Det blir en orimlig situation som leder till stressrelaterade problem. Om man inte kan ta rast är det för lite personal alternativt felorganiserat. Se till att få pauser, annars går det åt pipan.
Pauser nödvändiga
För att vi ska hinna återhämta oss och kunna koncentrera oss behöver vi avbrott i arbetet, fikapauser och lunch ungefär varannan timme. Arbetar vi för långa pass utan pauser blir vi trötta, fysiskt och eller psykiskt beroende på vilken typ av arbete det handlar om. Och då ökar risken för olyckor och arbetsskador.
I ett fysiskt arbete blir man fumlig, tappar saker och faller från stegar. I ett jobb som är mer mentalt ansträngande glömmer man, blandar ihop och tappar uppmärksamheten. Det är belagt i forskning. Det finns andra faktorer som också påverkar, men att inte få koppla av då och då är en del i det hela.
Kan ge kroniska hälsoproblem
En kvalificerad gissning, från Göran Kecklunds sida, är att arbete utan paus då och då ökar risken för kroniska stressproblem.
– Är man uppvarvad hela dagen, eller kanske hela dygnet, mår man inte bra. Det får hälsokonsekvenser även på lång sikt, säger han.
Göran Kecklund tror också att ett arbetstempo som inte ger något utrymme för gemenskap och trivsel gör att arbetsglädjen inte vill infinna sig.
– Det kräver lite tid för att man ska kunna prata med varandra även om sådant som inte bara är kopplat till jobbet.
Samtalet på sängkanten också arbete
En positiv sida i vårdarbete är dock att arbetsuppgifterna varierar och ger omväxling. Det är oftast roligare än ett monotont arbete. Men det betyder inte att det är mindre krävande; oavsett om arbetsuppgiften är att prata med patienten vid sängkanten eller att blanda ett dropp kräver den full uppmärksamhet – och därmed pauser.