Vanligt med stressyndrom hos barn efter trafikolycka

Vanligt med stressyndrom hos barn efter trafikolycka
Den stressande upplevelsen hänger i länge hos trafikskadade barn, enligt avhandlingen. Arkivbild: Mostphotos

Nästan vart tredje barn drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. För vårdpersonal är det viktigt att veta konsekvenserna, enligt ny avhandling.

Sjuksköterskan Eva Olofsson vid Sahlgrenska akademin har i sin avhandling kartlagt konsekvenserna av trafikskador hos barn. Det visade sig att psykiska problem är vanligt även lång tid efter olyckan. Omkring vart tredje barn lider av posttraumatiskt stressyndrom en månad efter skadehändelsen och vart femte barn har fortfarande psykiska och psykosociala problem efter ett år.

– I samband med olyckan upplever barnen ofta en hög nivå av stress och rädsla och ett direkt hot mot sitt liv. På sikt kan detta orsaka posttraumatiskt stressyndrom och ångestsyndrom som kan bli till stora hinder i vardagen, säger Eva Olofsson i ett pressmeddelande.

Upplevelsen viktigare än skadan

Det är vanligare att de psykiska problemen hänger sig kvar än de fysiska och det finns inte alltid en koppling mellan hur allvarlig olyckan var och hur barnet mår.

– Mina studier tyder på att upplevelsen av händelsen påverkar mer än själva skadan. Att skadas som oskyddad fotgängare och med ett motorfordon inblandat kan upplevas mer stressande, skrämmande och hotfullt än till exempel en singelolycka med cykel, säger Eva Olofsson.

Sjukhus kan verka skrämmande

Även mötet med vården efteråt spelar in och det kan till exempel vara mer stressande att läggas in på sjukhus med ibland skrämmande procedurer i en främmande miljö, än att behandlas på en mottagning och sedan få åka hem samma dag.

– Barn är en mycket utsatt grupp i trafiken. Att identifiera vilka konsekvenser en trafikskada får för barnen är viktigt för att de ska få ett så optimalt omhändertagande som möjligt, säger Eva Olofsson som själv har lång erfarenhet av att arbeta med trafikskadade barn.

Hennes slutsats är att akutsjukvården bör utveckla rutiner för att kunna identifiera och följa upp trafikskadade barn som riskerar långvariga psykiska, psykosociala och fysiska besvär.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida