Avtal 2019

Vårdförbundets krav: 10.000 mer i månaden

Vårdförbundets krav: 10.000 mer i månaden
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande. Foto: Lars Nyman

Ska bemanningskrisen i vården kunna lösas måste de erfarna få upp sina löner — rejält. I sitt yrkande inför nästa års avtalsförhandlingar kräver Vårdförbundet 10 000 kronor mer i månaden till "särskilt yrkesskickliga" i alla yrkesgrupper.

21 december 2018

– Om du går in på en arbetsplats och frågar så vet både chefen och medarbetarna vilka de är. De ser till att det fungerar på arbetsplatsen, att nya blir upplärda, att strukturer och rutiner upprätthålls och att vården utvecklas, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Hon pratar om ”särskilt yrkesskickliga”, en grupp medlemmar och medarbetare som får stort utrymme i Vårdförbundets krav inför avtalsförhandlingarna nästa år.

Läs också: Vid 35 bromsar lönen in rejält

Vid förhandlingsbordet möter Vårdförbundet Sveriges kommuner och landsting, SKL, som förhandlar tillsammans med Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation.

Högre löner

I den första riktiga avtalsrörelsen på åtta år tänker Vårdförbundet ta strid för medlemmarnas löner. Förbundet kräver mycket god löneutveckling för alla. Men utöver vanliga löneökningar vill man se en extra lönesatsning på dem som bidrar allra mest, de erfarna stöttepelarna som på alla håll halkat efter i löneutvecklingen, en grupp som Vårdförbundet kallar för ”särskilt yrkesskickliga”.

  • Här ingår alla Vårdförbundets yrkesgrupper: barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor: grundutbildade, specialistutbildade, avancerade specialister och även chefer.
  • Kravet gäller ett lönelyft på 10 000 kronor, utöver vanliga löneökningar.
  • Förbundet räknar med att var fjärde yrkesverksam medlem, cirka 20 000 personer, kan räknas till gruppen ”särskilt yrkesskickliga”.

Syftet är att få till en bra lönespridning, att öka löneskillnaden mellan erfarna och nya i yrket och att spräcka det glastak som i dag hindrar medlemmarna från att göra lönekarriär, berättar Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg.

Lösa vårdkrisen

Hon ser också på Vårdförbundets yrkande som en förutsättning för arbetsgivarna att kunna rekrytera och behålla personal och lösa den pågående vårdkrisen.

Annelie Söderberg. Foto: Lars Nyman

– Det här är en vårdkris som handlar om bemanning, som politikerna borde vilja lösa. Vi är redo att gå in i en avtalsrörelse som vi ser kan göra skillnad. Jag hoppas att vår motpart får mandat från sina medlemmar – alla landsting och kommuner – att lösa detta tillsammans med oss, att de tar möjligheten att göra det, säger Annelie Söderberg.

I dag har parterna lämnat över sina yrkanden och sagt upp avtalet. Efter helgerna inleds förhandlingarna, som förhoppningsvis ska vara klara när nuvarande avtal löper ut den 31 mars nästa år.

Läs också: Förbereder för kamp om löner och villkor

Utöver krav på högre löner yrkar Vårdförbundet på att kommunanställda som arbetar ständig natt ska inkluderas i nattarbetstidsavtalet, som ger kortare arbetstid vid nattarbete och rotation.

Villkorsfrågor 2020

Vårdförbundet vill också få till partsgemensamma arbeten med arbetsgivarna för att jobba för bättre samverkan vid schemaläggning och fungerande löneprocesser lokalt.

– I dag används inte löneverktyget som det är tänkt. Chefer släcker bränder i stället för att skapa en önskvärd lönestruktur och möjlighet till god löneutveckling, som gör det attraktivt för erfarna att stanna kvar i det patientnära arbetet, säger Annelie Söderberg.

Bakgrunden till kraven som ställs i yrkandet är de beslut som fattades på Vårdförbundets kongress i maj i år, som lyfte många frågor om lön och villkor. Men allt som rör allmänna anställningsvillkor som jour, beredskap och ob-ersättning sparas till år 2020 eftersom SKL och Sobona aviserat att de tänker bjuda in samtliga berörda parter till förhandlingar om dessa frågor då.

Liten kollektivavtalsskola

  • Vårdförbundet tecknar avtal för sina medlemmar både centralt och lokalt.
  • På lokal nivå är motparten företag, kommuner, landsting/regioner och myndigheter.
  • På central nivå är motparten arbetsgivarorganisationer som Almega (privata företag) och SKL (Sveriges kommuner och landsting) som delar avtal med Sobona (kommunala företag).
  • De centrala avtalen reglerar lön och andra anställningsvillkor för Vårdförbundets medlemmar och anger vad som går att göra avvikelser från i lokala avtal.
  • Det centrala avtalet med SKL och Sobona heter Huvudöverenskommelsen, HÖK. I HÖK:en ingår löneavtalet, avtalet om allmänna bestämmelser, AB och bilagor som exempelvis nattarbetstidsavtalet.

Vad händer nu?

  • Vårdförbundet går in i sin första riktiga avtalsrörelse med Sveriges kommuner och landsting, SKL och Sobona, på åtta år.
  • Parterna kommer att ses efter helgerna för att gå igenom sina yrkanden, därefter påbörjas förhandlingarna.
  • Vid förhandlingsbordet sitter Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg och SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl, med flera.
  • Nuvarande avtal löper ut den 31 mars 2019.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida