Arbetstid och avtalsrörelse

Jag har under de gångna månaderna mött många medlemmar som är arga och irriterade över de konsekvenser som den nya arbetstidslagen får. På många av vårdens arbetsplatser är frustrationen stor.

Vårdförbundet menar fortfarande att lagen är bra – den stärker individens rätt till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det är tillämpningen av lagen det är fel på. Många arbetsgivare har gjort minsta möjliga schematekniska förändring för att anpassa sig till lagen. Det har lett till många mycket dåliga lösningar, där alla marginaler och därmed rum för övertid, flexibilitet och individuella lösningar försvinner.

Ett bra schema bygger på ett konkret mål och en bemanningsplan för att nå målet. De arbetsgivare som låter vårdmötet och vårdtagarnas behov avgöra hur och när varje person bäst behövs på plats, kan nå mycket bättre lösningar. Men en sådan process handlar om en förändring på djupet – och man måste ge det tid.

Vårdförbundet har tagit flera initiativ gentemot Sveriges kommuner och landsting (skl) för att branschanpassa kollektivavtalen i god tid innan lagen skulle träda i kraft. Men alla våra initiativ har avvisats. Senast hösten 2006 tog vi upp frågan om att göra avvikelseavtal utifrån lokala bedömningar. Men svaret från skl var återigen nej. Och här står vi i dag.

Det finns ingen lösning som passar varje verksamhet och varje medlem. För att lyckas samla den kraft för förändring som krävs kring arbetstidsfrågan behöver vi fortsätta mötas inom Vårdförbundet. Vi behöver fler möten mellan medlemmar och förtroendevalda, där vi tillsammans kan gå vidare och hitta den bästa lösningen för varje arbetsplats.

Årets avtalsrörelse är nu i gång. Och inom Kommunal, sktf och ssr är aktiviteten stor på det nationella planet, eftersom de alla har avtal som löper ut i vår. För Vårdförbundets del äger den huvudsakliga delen av avtalsrörelsen rum lokalt. Det beror på att vi har ett tillsvidareavtal med den största arbetsgivarparten, skl. Men det innebär inte att vi kan slå oss till ro på det nationella planet.

I diskussionerna med skl är jag mycket tydlig i mitt budskap: Om arbetsgivarna vill fortsätta ha ett verksamhetsavtal måste de se till att den lokala löneprocessen förbättras och att den lokala lönebildningen i år ger ett betydligt bättre resultat för medlemmarna i Vårdförbundet än 2006. Trots stora insatser finns det fortfarande gamla kulturer som hindrar utvecklingen av löneprocessen. Min uppmaning till arbetsgivarna är därför: Låt 2007 bli det år då ni verkligen tar ansvar för lönebildningen, bryter gamla strukturer och erbjuder löner i relation till våra insatser i verksamheten.

Vill du ha hennes månadsbrev till din e-postlåda, skicka ett meddelande till ordforande@vardforbundet.se.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida