Michelle Wahrolén: Det finns ingen luft i systemet – och utan luft går det inte att andas
Dagarna rusar på och det är hela tiden mycket att göra. Dessutom är det många helt olika slags arbetsuppgifter. Det blir splittrat och hackigt. När man väl kommer hem är man helt utmattad och sjunker ner som en våt trasa i fåtöljen. Så här är det för många i arbetslivet men alldeles särskilt i vården.
Under de senaste decennierna har det, som bekant, blivit alltmer slimmat. Fler arbetsuppgifter ska göras av färre personer. Ständigt krav på dokumentation. Fler och mer vårdkrävande patienter per person. Oförutsägbarhet och överbeläggningar. Det finns ingen luft i systemet. Och utan luft går det inte att andas. Många väljer därför, fullt förståeligt, att gå ner i tid för att orka. Och för att kunna leva, inte bara överleva.
Om vi ska kunna leverera och ge andra något måste det också finnas plats för pauser, utrymme och tid att lyssna inåt. Ur det skapas inte bara ny ork utan kanske också nya insikter och idéer.
Forskning visar det vi instinktivt redan vet – att återhämtning är livsviktig både för hälsan och för att vi ska kunna fortsätta orka jobba. Om vi ska kunna leverera och ge andra något måste det också finnas plats för pauser, utrymme och tid att lyssna inåt. Ur det skapas inte bara ny ork utan kanske också nya insikter och idéer.
Enligt arbetstidslagen är heltidsmåttet per vecka högst 40 timmar. Och det finns fortfarande arbetsplatser där man jobbar 40 timmar eller strax därunder varje vecka. Så har det sett ut i över 50 år, sedan 1973. Men heltidsnormen tar ingen hänsyn alls till hur hög intensitet det är i ett jobb. Och ju mer intensivt ett arbete är, desto mer återhämtning behövs.
Vårdförbundet gav i december ut en rapport som visar att var tredje sjuksköterska och biomedicinsk analytiker jobbar deltid. Bland barnmorskorna är det varannan som gör det. Över hälften jobbar deltid för att kunna få ordentlig återhämtning, de orkar helt enkelt inte att jobba heltid på grund av intensiteten i arbetet. Det är en varningsklocka. Det är anmärkningsvärt att vi år 2024 ska behöva ha det så. Det är också ett högt och orättvist pris man som anställd får betala. Man får lägre lön och senare lägre pension trots att man har jobbat som en maskin. Lägre heltidsmått, alltså färre timmar i veckan, skulle få fler deltidare att gå upp till heltid, visar samma rapport. Det är också en fråga som Vårdförbundet driver i den pågående avtalsrörelsen med SKR och Sobona.
Varningsklockan ringer och även om man trycker på snooze-knappen fortsätter den att ringa. Något måste göras. Så varför inte sänka heltidsmåttet så att arbetstagare får tillräcklig med återhämtning och kan behålla såväl hälsa, ork och livsglädje som en god livslön.
Det är dags att politiker och arbetsgivare tar sitt ansvar för att göra förbättringar och skapa förutsättningar för ett hållbart yrkesliv i vården.