Massuppsägningar i vården allt vanligare

Hemsjukvården i Boden och akuten i Östhammar är de två senaste exemplen på massupsägningar bland sjuksköterskor. Vårdfokus genomgång visar en tydlig trend.

– Jag har ingen statistik att luta mig mot, men bara här i Uppsala hade vi förra året två massuppsägningar. Och var och varannan dag rapporteras från hela landet om sjuksköterskor som lämnar sina arbetsplatser för att de inte längre står ut, säger Madeleine Grenå, vice ordförande i Vårdförbundets avdelning i Uppsala.

Madeleine Grenå.

Det ena fallet som hon hänvisar till i Uppsala handlar om 28 barnmorskor på Akademiska sjukhuset som sade upp sig i protest mot dåliga arbetsvillkor och låga löner.

Det andra fallet var 17 sjuksköterskor på kardiologen som sade tack och adjö som en protest mot att nyexaminerade skulle få 25 000 kronor. Detta samtidigt som flera erfarna tjänade mindre än så.

Efter löfte om lönehöjningar tog flertalet av sjuksköterskorna på kardiologen senare tillbaka sina uppsägningar. Även några av barnmorskorna kom tillbaka efter löfte om bättre lön och arbetsvillkor.

Hälften sagt upp sig i Östhammar

Nu i veckan blev det känt att fem av de nio sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen i Östhammar utanför Uppsala har sagt upp sig, samt en läkare. Främsta skälet är att de känner sig ignorerade av ledningen, att de inte lyssnar på personalen.

Vårdförbundet varken kan eller får stötta massuppsägningar. Det skulle vara ett brott mot kollektivavtalet.

– Och enligt mitt sätt att se det löser det inte problemen på arbetsplatsen. Men för individen kan det naturligvis vara en lösning för att slippa en dålig arbetsmiljö. I grunden ligger dock alltid ansvaret på arbetsgivaren att analysera varför personalen säger upp sig, säger Madeleine Grenå.

Arbetsvillkoren allt mer i centrum

Under Vårdförbundets strejk 2008 handlade sjuksköterkornas missnöje främst om lönerna. Men i takt med att sjukvården lagt allt större fokus på att få ekonomin i balans och att sjuksköterskorna börjat rata akutsjukvården har arbetsvillkoren hamnat i centrum.

Personalbemanningen är slimmad till det yttersta och vid sjukdom är det ofta svårt att få tag på vikarier. Speciellt som många av de nyexaminerade sjuksköterskorna sökt sig till andra arbetsgivare än landstingen för att få bättre  löner och arbetsvillkor. Men även erfarna sjuksköterskor har lämnat akutsjukvården av samma skäl, vilket lett till  att trycket på dem som finns kvar har blivit extremt stort.

– Att så många sjuksköterskor i dag väljer att sluta tror jag är ett tecken på att de inte får delta i besluten. De vill vara engagerade i det som rör den egna arbetsplatsen. De accepterar inte längre att beslut tas över deras huvuden, säger Madeleine Grenå.

I Boden fick de nog

Ett typexempel på detta är den konflikt som uppstått mellan sjuksköterskorna inom hemsjukvården i Bodens kommun och deras chefer. Där upplever sjuksköterskorna att ingen över huvud taget har lyssnat på de lösningar som de gång på gång fört fram genom åren.

När arbetsgivaren utan dialog med sjuksköterskorna berättade att deras semesterscheman skulle försämras fick de nog. Av de 13 sjuksköterskor som arbetar i Bodens hemsjukvård sade 9 upp sig. Samtidigt som de gjorde det passade de dessutom på att kräva högre löner. Men det var ledningens oförmåga att lyssna på personalen som var grundorsaken till konflikten, inte lönerna.

Två accepterat att gå tillbaka

Efter löfte om en viss löneförhöjning har två av sjuksköterskorna valt att ta tillbaka sina uppsägningar. Men nu finns det i stället andra som söker sig därifrån för att de är så trötta på ledningens agerande.

En av dem som valde att inte säga upp sig är Mari Lundbäck, vars man är arbetslös. Hon har arbetat i kommunen i 25 år och vågade inte riskera att plötsligt stå utan försörjning. Men när hon fick reda på att en relativt nyanställd sjuksköterska skulle få 2 500 kronor i löneförhöjning medan hon själv bara erbjöds 800 blev hon förbannad.

– Jag har inte sagt upp mig, men jag söker nytt jobb. Och så fort jag har hittat ett lämnar jag den här arbetsplatsen säger hon.

Exempel på fler massuppsägningar

I en genomgång av nyhetsflödet de senaste två åren hittar vi fler exempel på massuppsägningar:

• Februari 2015. 16  sjuksköterskor sade på kort tid upp sig på medicinenheten på Varbergs sjukhus.
• December 2014. 16 av 33 sjuksköterskor sade upp sig inom hemsjukvården i Sollefteå.
• Juli 2014. På ett och ett halvt år sade 53 sjuksköterskor upp sig från akuten på Falu lasarettt. Akutvårdsavdelning fick stängas.
• Mars 2014: Inom ett halvår lämnade sju sjuksköterskor akuten i Karlstad för att istället arbeta som ambulanssjuksköterskor.
• Oktober 2013: Nattsjuksköterskor som fått förlängd arbetstid sade upp sig på Falu lasarett.
• Våren 2013: Cirka 35 ambulanssjuksköterskor inom Falck ambulans i Skåne sade upp sig i protest mot nya jourregler.
• April 2013: Personalen på vårdcentralen i Arvidsjaur anklagades felaktigt för att lägga pengar från körkortsintyg i en egen festkassa. Inom ett halvår sökte sig tio sjuksköterskor därifrån.
• Mars 2013: 33 av 45 sjuksköterskor på barnintensiven vid Skånes universitetssjukhus sade upp sig i protest mot att arbetsgivaren ensidigt hade sagt upp deras poängavtal.

Mer om ämnet

• Slog näven i bordet
• Var tredje barnmorska tog tillbaka sin uppsägning på Akademiska
• Hälsocentralen i Arvidsjaur hotas med böter om inte arbetsmiljön blir bättre
• Sommar 2014. Personalbristen inom ambulansen i Skåne värre än någonsin
• Sjuksköterskor flyr från Varberg
• Stafettsjuksköterskor ökar i norr
• Falun: Sjuksköterskorna flyr akuten och en avdelning måste stängas
• Karlstad. Extraordinära åtgärder för att hindra akutkris
• Samtliga på biva i Lund tog tillbaka uppsägningarna