Krislägesavtalet

Nu används krislägesavtalet i Uppsala

Nu används krislägesavtalet i Uppsala

Idag torsdag börjar sjuksköterskor på en av Akademiska sjukhusets intensivvårdsavdelningar arbeta under krislägesavtalet. Uppsala är därmed den första regionen som tillämpar avtalet under pandemins andra våg.

7 januari 2021

Hittills har avtalet aktiverats i sex regioner strax före och efter julhelgen. I Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Gävleborg och Jönköping har det dock ännu inte tagits i bruk under pandemins andra våg. I våras var Region Stockholm ensamma om att använda sig av avtalet.

Efter en avstämning idag står det klart att 45 sjuksköterskor på fyra intensivvårdsavdelningar på Akademiska nu kommer anvisas att arbeta under krislägesavtalet, som bland annat innebär längre arbetsveckor och högre ersättning för arbetad tid.

Sofia Lindström, Vårdförbundets avdelningsordförande i Uppsala.

Sofia Lindström, Vårdförbundets avdelningsordförande i Uppsala, säger att man också väntar besked om personal i intermediärvården innan helgen.

På lördag går personal på ytterligare två intensivvårdsavdelningar på sitt schema enligt krislägesavtalet, följda av ännu en avdelning på måndagen. Sofia Lindström säger att hon än så länge bara fått information muntligt om hur avtalet kommer att tillämpas:

– Jag har förstått det som att man försökt göra det på ett sätt så att personalens vila tillgodoses, att anvisad personal går omlott på olika sätt.

Hon märker också en fortsatt stor oro bland den hårt pressade personalen.

– Det finns inget slut på det. Det svåraste är att man inte vet hur länge det kommer att behövas. Det känns tungt för de flesta, en sådan oviss situation, säger hon.

Det här innebär krislägesavtalet

  • Krislägesavtalet mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och de fackliga organisationerna ger arbetsgivaren större flexibilitet att använda personalen, som i gengäld får bättre betalt.
  • Avtalet innebär att arbetstiden höjs till 48 timmar i veckan, det är även möjligt för arbetsgivaren att beordra nödfallsövertid samt att låna in och ut personal för att kunna flytta resurser efter behov.
  • Som kompensation betalas en särskild ersättning på 120 procent av ordinarie lön för alla arbetade timmar. De som arbetar får alltså 220 procent av sin vanliga lön per timme. Den som jobbar nödfallsövertid får totalt 250 procent av lönen per timme.

Hittills är avtalet aktiverat för personal på intensivvården och intermediärvården. Tidigare i veckan flaggades det från arbetsgivarens sida om att det eventuellt skulle kunna bli aktuellt även på andra vårdavdelningar.

– Vi har inte hört något mer om det. Men alla dessa ensidiga arbetsgivarersättningar som använts och syftar till att säkerställa återhämtning – passersättningar till exempel – kan ju vara en indikation på att det finns ett behov av krislägesavtalet, säger Sofia Lindström.

Spelar tillämpningen av avtalet någon särskild roll ur ett fackligt strategiskt perspektiv?

– Det finns alltid ett värde i att villkoren är inskrivna i ett avtal. Att man synliggör vad vår flexibilitet faktiskt är värd. Det visar ju också att det är billigare och mer långsiktigt hållbart att jobba för att behålla våra medlemmar i personalen, än att använda sig av krislägesavtal. Som Florence sa redan på sin tid: det är alltid billigare att värdera arbetskraften rätt från början, säger Sofia Lindström.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida