Strejk. Hur gick det sen?

Hur mycket lönerna höjdes efter strejken har nog de flesta koll på, men alla de andra delarna då? Vårdfokus har gjort en genomgång.

Garanterade löneökningar på sammanlagt knappt 10 pro­cent under tre år. Det är väl vad de flesta minns av det avtal som slöts mellan Vårdförbundet och arbetsgivarorganisationen SKL efter strejkvåren för två år sedan.

Men ett avtal består av mer än löner. I avtalet 2008 skrevs in att man skulle titta på hur nattarbetet påverkar sjuksköterskorna och hur man ska få fart på den lokala löneprocessen. Uppdragen finns samlade i ett antal så kallade protokolls­anteckningar.

För Kerstin Sjöström, Vårdförbundets chefsförhandlare, är det protokolls­anteckningarna om löne­processerna som är de viktigaste.

— Det var ju för att den lokala lönebildningen inte fungerade som det blev strejk, säger hon.

Detta tas upp i protokollsanteckningarna 3 och 4 till löneavtalet. Efter att i anteckning nummer 4 ha slagit fast att ”det är angeläget att lyfta fram varje medarbetares bidrag utifrån yrkeskunnande, kompetens och erfarenhet” blev man överens om att leta reda på goda exempel på att detta fungerar.
Vid en konferens i Göteborg för något år sedan träffades företrädare för Vårdförbundet och lokala arbetsgivare från tre län/regioner för att utbyta erfarenheter. Arbetsgivaren SKL hade tillsammans med Vårdförbundet valt ut tre exempel där löneprocessen hade fungerat bra — kirurgkliniken i Kristianstad (Skåne), Södra Älvsborgs sjukhus (Västra Götaland) och psykiatriförvaltningen i Blekinge. Företrädare för alla nivåer inom arbetsgivarorganisationen deltog; från landstingsdirektör till första linjens chef. Också företrädare för Vårdförbundet lokalt var med.

  • Båda parter ser konferensen som fram­­gångsrik. Lena Schaller, förhandlare på SKL, tar fram tre viktiga framgångsfaktorer som man kom fram till på konferensen:
     Ett tydligt samband mellan lön, verksamhet, budget, ansvar och roller för alla chefsnivåer.
    Vikten av en dialog mellan chef och medarbetare och att lönesamtalen fungerar.
    Kopplingen mellan verksamhetsmål och lönekriterier.

    — Att reflektera över hur man arbetar vid sidan av de tillfällen när man förhandlar, och över vilka arbetsformer som används kan leda arbetet vidare, konstaterar Annica Magnusson, förbundsombudsman på Vårdförbundet.

  • Kerstin Sjöström tycker sig också se att erfarenheterna från konferensen förra året har satt avtryck inne på SKL:s kansli. Hon kan bland annat se spåren av dem i de avtal som SKL har tecknat med en rad andra förbund under årets avtalsrörelse.
  • En sammanfattning av det som kom fram på konferensen ska sammanställas och spridas, för det är lokalt som jobbet ska göras.

Den andra stora frågan när det gäller protokollsanteckningarna var villkoren för dem som arbetar natt. Vårdförbundet och SKL var överens om att utreda effekterna av nattarbetet. För att göra det engagerades forskaren Göran Kecklund på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Arbetet är inte riktigt avslutat när intervjuerna görs; allt ska avrapporteras vid en träff i början av juni.

Men både Cecilia Helldén från Vårdförbundet och Jan Svensson från SKL, som hållit i arbetet, är överens — området är dåligt utforskat när det gäller svenska förhållanden.

— Göran Kecklunds rapport redovisar inte mycket som kan revolutionera vården — helt enkelt för att det inte finns särskilt mycket svensk forskning på området, säger Cecilia Helldén, förbundsombudsman som har arbetat med arbetstidsfrågorna.

Hon berättar att såväl institutets föreståndare Torbjörn Åkerstedt som Göran Kecklund, som utarbetat rapporten, har sökt forskningsanslag för att forska på området. Ingen av dem har fått det.

— I ljuset av all diskussion om de många vårdskador som Socialstyrelsen har redovisat kan man verkligen vara förundrad över att nattarbetets betydelse för vårdskadorna är så ointressant att forska om, säger Cecilia Helldén.

Hur ofta störs sjuksköterskor som har jour och beredskap? Det skulle också utredas, enligt en annan protokolls­anteckning.

Utredningen visar att färre sjuksköterskor störs, men att de, till skillnad från läkare (som klarar av uppdraget via telefon), verkligen får arbeta. Enligt Lena Schaller på SKL är det få sjuksköterskor som berörs, även om det varierar mycket från landsting till landsting och från kommun till kommun.

Hur står det då till med specialistutbildningarna — protokollsanteckning 5? Kort kan man säga att frågan har hamnat i andras knän, nämligen Högskoleverkets, som har sett över examensordningarna för specialistsjuksköterskor, och socialdepartementets, under vars paraply Behörighetsutredningen fortfarande arbetar.

Innan dess gjorde både SKL och Vårdförbundet enkäter om läget. SKL fann att behoven av specialistutbildningar är stort, men skiftar mellan landstingen. Det gör också landstingens och kommunernas beredvillighet att ge stöd till de anställda som vill vidareutbilda sig.

SÅ BLEV DE ANDRAS AVTAL:
Läkarna, lärarna, kommunaltjänstemännen med flera har under våren fått avtal med en garanterad löneutveckling på 3,5 procent under två år, varav 2?procent under det första. Det är samma garanterade löneutveckling för kollektivet, 2 procent, som det sista året i Vårdförbundets avtal ger. Vilket går ut den 1 april 2011.

  • SKTF och läkarna
    För SKTF:s del innebär avtalet nivåhöjningar i?år på omkring 500 kronor. Läkarna får unge­fär dubbelt så mycket i kronor räknat även om procenten är densamma. 
  • Lärarna
    För lärarna var arbetstidsfrågan viktigast. Den bataljen slutade med att dagens så kallade ferietjänster blir kvar i åtminstone fyra år till. Löneavtalet ger också lärarna 2 procent första avtalsåret och 1,5 procent det andra.
  • Kommunal
    Kommunals avtal skiljer sig från de andras. Det ger en genomsnittlig löneökning på 490 kronor det första avtalsåret. Andra året får Kommunal 480 kronor. Sammanlagt ger det 4,65 procent för de båda avtalsåren. Även om procenttalet är högre är det i kronor räknat i paritet med Vårdförbundets avtal 2010. Men Kommunal har bland annat gått med på att uppsägningstiden förkortas (ett omställningsavtal ska tecknas framöver), vilket gör att kostnaden för SKL bara blir 3,85 procent.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida