Allt färre kvinnor får samtal efter förlossning

Upplevelsen under en förlossning kan sätta livslånga spår hos kvinnan, men det blir allt mer sällsynt med uppföljande samtal, konstaterar barnmorskan och forskaren Marie Berg.

I slutet av 1990-talet fick 80 procent av de kvinnor som födde barn i Göteborgstrakten ett uppföljningssamtal efter sin förlossning. 2006 hade andelen sjunkit till 56 procent och i april i år var det bara hälften av de kvinnor som födde barn vid en enhet i Göteborg som fick ett samtal. 

Tidsbrist, förändrad bb-vård och brist på vetenskapliga bevis för att samtalen behövs ligger bakom de låga siffrorna, tror Marie Berg vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet. I dag berättade hon om samtalet och forskningen kring det på den pågående expertveckan i Norrköping för landets barnmorskor, gynekologer och obstetriker.

Få vetenskapliga studier 

-Att få beskriva sin upplevelse och eventuella rädslor främjar hälsan och känslan av helhet och sammanhang. Det stärker kvinnans självförtroende. Tyvärr har det gjorts för få studier på samtalens salutogena effekter, de hälsofrämjande och stärkande effekterna, säger hon.

Det finns över huvud taget ganska få studier gjorda runt om i världen på dessa så kallade post partum-samtal och de som finns är alla olika. Både målgrupper, genomförande och utvärdering skiljer sig åt och gör dem svåra att jämföra.

I nästan alla studier som gjorts har specifika grupper av kvinnor valts ut. Till exempel för att fånga upp kvinnor med post partumdepressioner, traumatiserande förlossningar och liknande. Och det är sedan samtalens effekter på de problemen man har mätt.

Viktigt ”knyta ihop säcken” 

– Man har med andra ord haft ett sjukdomsfokuserat perspektiv, och inte i någon av studierna har samtalen genomförts av den barnmorska kvinnan hade vid förlossningen, konstaterar Marie Berg.

I Göteborgsforskarnas kartläggning har de kvinnor som har fått samtal efter sin förlossning oftast samtalat med den barnmorska de hade under förlossningen.

– Hos oss är det tradition sedan 70-talet, men det upplägget har aldrig utvärderats vetenskapligt. Även om barnmorskorna i en svensk studie vid sex kliniker i Västsverige uppger att de tycker det är en viktig uppgift att summera och ”knyta ihop säcken” både för sig själva och för mammorna.