Barn med fetma behöver känna sig sedda

Gunnarsson Mériaux B med flera. Identification and follow-up of obesity in ten-year-old school children.International Journal of Pediatric Obesity 2008; 3(2):102-108.

BAKGRUND: Förekomsten av fetma hos barn har ökat snabbt under de senaste 20 åren. Barn med fetma utsätts för risken att drabbas av allvarliga hälsokonsekvenser och reducerad livskvalitet. Åtgärder riktade mot stora barngrupper krävs för att markant påverka det omfattande problemet med barndomsfetma. Regelbunden identifikation av fetma vid ordinarie hälsobesök för barn under uppväxttiden har föreslagits som en effektiv förebyggande åtgärd. Body mass index (bmi) är fastställt som ett lämpligt första mått på fetma hos barn.

SYFTE: Att beskriva effekten av en öppen identifikation av fetma hos tioåriga skolbarn.

METOD: Utifrån två årskullar barn födda åren efter varandra fick skolsköterskor i uppdrag att välja ut och följa upp barn med fetma vid 10 års ålder (bmi >_ 25 kg/m²). I den ena årskullen identifierades fetma året innan och barnen erbjöds i samråd med föräldrarna strukturerad målinriktad uppföljning (studiegrupp). I den andra årskullen erbjöds barn med fetma sedvanlig skolhälsovård (kontrollgrupp). För att studera effekten på viktutvecklingen över tid analyserades tillväxtdata med kvantitativ metod i förhållande till grupp, ålder, kön, socioekonomisk tillhörighet (ses), och dokumenterade åtgärder mot fetma under observationstiden.

RESULTAT: Av de totalt 176 barn som utvärderades tillhörde 91 studiegruppen och 85 kontrollgruppen. Gruppernas ingångsvärden var lika för ålder, kön, längd, vikt, bmi och ses. Fetmaförekomsten var högst i lågstatusområden. Vid observationstidens slut hade kontrollgruppen ett högre bmi än studiegruppen. bmi påverkades av grupp (studiegrupp bättre värde), ses (högstatusområde bättre värde), kön (pojkar bättre värde) och uppföljningstid (ju längre tid i studien desto bättre värde) men ej markant av åtgärder. Fördelningen av åtgärder skiljde sig åt mellan grupperna. Barnen i studiegruppen hade i högre grad remitterats för medicinsk behandling mot fetma och kontrollgruppen hade i högre grad lämnats utan åtgärd.

SLUTSATS: Regelbunden öppen identifikation och uppföljning av fetma hos barn inom skolhälsovårdens ordinarie hälsobesök kan vara ett avgörande första steg i hanteringen av barndomsfetma. De rutinförändringar som krävdes i samband med identifikationen kunde som helhet ske inom befintlig verksamhet. Vidare studier föreslås för att följa upp resultatet och bevisa procedurens nytta och giltighet.

FINANSIÄRER: Västra Götalandsregionen och Helge Ax:son Johnsons stiftelse i Stockholm.

För korrespondens:
Benita G Mériaux, doktorand,
institutionen för vårdvetenskap och hälsa,
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
benita.g.meriaux@comhem.se

 

KOMMENTAR INA BORUP

Kloka och kunniga skolsköterskor kan minska fetma hos barn

 Denna studie bidrar med viktig kunskap om en blygsam insats från skolhälsovården, med stor betydelse för överviktiga barn. Studien bygger på en vetenskaplig undersökningsmetod och följer erkända statistiska mätmetoder.
Resultaten visar att flera faktorer spelar in vid förebyggande av fetma och att pojkar uppenbart får större effekt av insatsen än flickor. Vad detta beror på vet vi inte, men vid skolsköterskornas planering av hälsosamtal och viktscreening bör man bemöta pojkar och flickor utifrån vars och ens villkor och möjligheter. Föräldrainblandning är också av central betydelse och en stor utmaning, speciellt bland låginkomstföräldrar som givetvis kämpar med flera grundläggande utmaningar än höginkomstföräldrar.

Det krävs skolsköterskor med kompetens och kunskap om fetma och barns utveckling och villkor i det postmoderna samhället, liksom det krävs möjlighet att få hälsosamtal, som bygger på elevernas egen inblandning och föräldrarnas stöd. Det uppstår likaså frågor om den regelbundna årliga viktkontrollen bör återinföras för att hitta barn i riskzonen eller om en salutogen metod där man tittar på »friskfaktorer« är användbar när det gäller att förstå varför vissa barn kan bevara sin normalvikt. Fetma är en komplex problemställning som givetvis måste hanteras med komplexa metoder i samarbete med föräldrar, barn och skolan i övrigt.

Ina Borup
sjuksköterska och docent
vid Nordiska högskolan
för folkhälsovetenskap
ina.borup@nhv.se

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida