DBT ger andra verktyg än rakbladet

I dialektisk beteendeterapi får unga lära sig att hantera sin ångest utan att skada sig själva.

29 februari 2008

Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en kognitiv terapi som har god effekt på ungdomar med självskadebeteende. Psykiatrisjuksköterskan Susanne Birgegård Pelling har använt metoden i tio år och kan jämföra den med traditionella behandlingsmetoder.

– Psykiatrin lyckades inte hjälpa den här gruppen på ett bra sätt tidigare. dbt löser inte alla problem – tjejerna har ofta fortsatta problem med ångest och depression. Men deras självskadebeteende minskar, de fungerar bättre i skola och arbete och de kan hantera sina liv bättre, säger hon.

Susanne Birgegård Pelling var en av de första inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige som utbildade sig i dialektisk beteendeterapi. Hon har erfarenhet av hur man tidigare la in ungdomar och förstärkte deras självskadebeteende genom att rikta uppmärksamheten mot det destruktiva.

DBT går i stället ut på att uppmärksamma och förstärka det som fungerar i deras liv. Allt sker i samarbete mellan patient och terapeut. De definierar problemet tillsammans och gör upp ett kontrakt om hur de ska jobba med det.

DBT för tonåringar är indelat i tre faser och i tre delar: individualterapi, färdighetsträning i grupp och grupp för föräldrar. Färdighetsträningen är en sorts livskunskap där det gäller att få bort självskadebeteendet genom att lära sig hantera ångest och självförakt utan att skada sig.

En viktig del är också medveten närvaro, mindfulness. Det innebär övningar, inspirerade av den buddhistiska meditationstekniken, där man lär sig att vara närvarande i det man gör. Inte älta det som är gjort eller oroa sig för vad som eventuellt kan hända.

I terapin pendlar terapeuten mellan att prata om det som behöver förändras, och att acceptera tonåringen som hon är.

– Detta gungbräde mellan förändring och acceptans är viktigt för människor med bräcklig självkänsla.

Acceptans och beröm ska gälla det som är giltigt. Det kan betyda beröm för att ha kämpat mot sina impulser och bara ha gjort sig illa en gång under en vecka.

I den första fasen av terapin lär sig ungdomarna att styra uppmärksamheten från sina negativa tankar och får i stället alternativa copingstrategier. Det kan vara att ta ett bad, springa eller lyssna på musik. I fas två bearbetas sorg, eventuella trauman eller andra orsaker till ångest. Den tredje fasen är inriktad mot framtiden.

– Målet är att tonåringarna ska ha fått verktyg så att de kan röra sig i riktning mot ett liv sådant de vill ha det, säger Susanne Birgegård Pelling.

 

DBT får personalen att må bättre


Psykiatrisjuksköterskan Kent-Inge Perseius har forskat på hur kvinnor med borderline personlighetsstörning upplever sitt lidande och på hur både patienter och terapeuter upplever DBT. Han har funnit att personal som väljer att börja arbeta med DBT är mindre stressade än genomsnittet. I utbildningen lär de sig dessutom metoder som hjälper dem att hantera den egna stressen ännu bättre.

Läs mer: Perseius K-I. Borderline personality disorders – studies of suffering, quality of life and dialectical behavioural therapy. Doktorsavhandling, Karolinska institutet 2006.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida