Endast var tionde tonårsflicka rör sig tillräckligt
Bland 15-åriga tjejer rör sig endast nio procent i tillräcklig utsträckning. Mest aktiva är pojkar i 11-årsåldern. På Gotland, i Tierp och Värnamo startar nu ett omfattande projekt för att minska på barnfetman.
Folkhälsomyndigheten har regelbundet vart fjärde år undersökt skolbarns hälsovanor sedan mitten av 1980-talet. Nu har den senast gjorda undersökningen publicerats. Den visar att de allra flesta unga i 11-, 13- och 15 årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god.
Den senaste mätningen visar också att användningen av alkohol och tobak bland unga fortsätter att minska och nu är nere på historiskt låga nivåer. Dessutom dricker färre än tidigare läsk och äter godis dagligen.
Men allt går inte åt rätt håll. Folkhälsomyndigheten har tidigare offentliggjort den del av undersökningen som visar att psykosomatiska besvär som huvudvärk, nedstämdhet och sömnbesvär har ökat bland 11-åringarna.
Nu har myndigheten släppt hela rapporten. Av den framgår bland annat att:
- Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen för fyra år sedan.
- Stressen har också ökat.
- Allt fler elever blir mobbade
- Flickorna är mindre nöjda med sin hälsa och sina kroppar än pojkar.
Rör sig för lite
Det Folkhälsomyndigheten själv lyfter fram i samband med att rapporten släpps är att alldeles för många barn sitter still för mycket. Bland de 15-åriga flickorna rör sig endast var tionde i tillräcklig utsträckning. Mest aktiva är pojkarna i 11-årssåldern, där nära var fjärde rör sig minst en timma om dagen.
Rapporten bygger endast på vad de unga själva har angett i enkäten. Till våren kommer myndigheten att publicera en fördjupad undersökning där nivån på skolbarnens rörelser i vardagen har mätts objektivt.
En rad vetenskapliga studier har visat att regelbundna fysiska aktiviteter ger positiva hälsoeffekter och påverkar konditionen, balansen, muskelstyrkan, kvaliteten på sömnen och koncentrationsförmågan.
Men även vikten påverkas positivt av fysisk aktivitet. Omvänt riskerar för mycket stillasittande leda till problem med övervikt och i förlängningen fetma.
Nytt fetmaprojekt
Enligt Gotlands Allehanda blir Gotland, Tierp och Värnamo först i landet med en ny bred satsning på att minska just barnfetma. Modellen bygger på så kallade Echo-zoner – Ending childhood obesity-zoner. Det är geografiskt avgränsade områden, en stadsdel eller stad, där politiker, hälsoekonomer, forskare och andra i barnens miljö samarbetar för att förebygga barnfetma.
I Sverige leds projektet av Peter Bergsten, professor i medicinsk cellbiologi vid universitetet i Uppsala. Han berättar att ambitionen är att påverka så många familjer att man kan tala om en verklig samhällsförändring.
Om projektets finansiering löses och etikprövningsnämnden ger sitt godkännande är det tänkt att projektet ska pågå i minst tio år.
För att genomföra projektet ska ett team med bland andra en forskningssjuksköterska, en barnsjuksköterska och en hälsokoordinator bildas.