Hud mot hud gör pappor delaktiga
Hud-mot-hud-kontakt gör att barn som fötts för tidigt mår bättre, får stabilare hjärtfrekvens och går upp i vikt bättre. Men dessutom ger det papporna en chans att vara mer delaktiga, visar intensivvårdssjuksköterskan Emma Olsson i sin avhandling.
– Papporna till för tidigt födda barn kände att nu fick de chansen att vara med från start. I vanliga fall har papporna sina tio pappadagar. Det är skillnad när de får sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn i tre månader, säger Emma Olsson, intensivvårdssjuksköterska på neonatalavdelning vid Universitetssjukhuset i Örebro och doktorand på Örebro universitet.
I dag lägger hon fram sin avhandling om hur mycket hud-mot-hudmetoden används i de nordiska länderna och attityden hos personalen. Hon har också studerat pappors upplevelse av att vårda sitt för tidigt födda barn hud mot hud.
Lika delaktiga som mamman
– Generellt var papporna positiva och kände sig mer delaktiga i barnets vård. Det forskningsresultatet kan stärka oss i vårdpersonalen i att uppmuntra papporna till att finnas där för barnet på neonatalavdelningen, säger Emma Olsson.
Hennes forskning visar att papporna upplevde att de var lika delaktiga i sitt barn som mamman och att de turades om att sitta hud-mot-hud med sitt barn.
Emma Olsson är förvånad över att metoden inte används mer på neonatalavdelningarna runt om i Norden, men tror att det kan bero på miljön. Hon vill se mindre salar med färre patienter i varje rum för att få lägre ljudnivåer och anser att det bästa vore om föräldrarna får möjlighet att vara hos sitt barn hela dygnet.
Kan lindra smärta
I sin forskning har hon också undersökt hur hud-mot-hud kan lindra smärta och översatt ett smärtskattningsinstrument från engelska. Något som Vårdfokus tidigare har skrivit om. Läs mer här.
Avhandlingen Promoting health in premature infants: with special focus on skin-to-skin contact and development of valid pain assessment läggs fram fredag den 7 april vid Örebro universitet, institutionen för medicinska vetenskaper.