SBU-rapport: Behandling inom psykiatrin är ofta för dåligt underbyggd

De instrument som finns för att diagnostisera adhd och autismspektrumtillstånd är för dåliga och för lite studerade. Det konstaterar SBU i en ny rapport Om psykiatrisk diagnos och behandling. 

– Barn med autism är lätta att missa. Det kan vara lätt att tro att de bara är blyga. Men när barn har problem med kamratrelationer är det en stark indikation på risk för psykisk ohälsa i framtiden, säger barnsjuksköterskan Berit Gustafsson. 

I dag presenterar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, rapporten Om psykiatrisk vård och behandling. En sammanställning av systematiska litteraturöversikter. Den handlar om adhd, attention deficit/hyperactivity disorder, autismspektrumstörningar som Asperger syndrom, autism och atypisk autism, schizofreni samt diagnostik kring förstämningssyndrom. Att SBU har valt att börja med just de områdena beror på att regeringsuppdraget var tydligt: gör kunskapsöversikter inom psykiatrisk vård och behandling, men börja med det som är mest angeläget.

Stora brister

Och bristerna är stora. När det gäller diagnostisering av depression och mani visar genomgången att enbart en klinisk bedömning inte räcker. För att upptäcka dessa patienter krävs att undersökningen kompletteras med intervjuformulär som har vetenskapligt stöd.

De instrument som används för att diagnostisera adhd går inte att bedöma när det gäller träffsäkerheten. Lika illa är det med behandlingsmetoder, där de flesta saknar välgjorda studier. Att läkemedel har positiva effekter – på kort sikt – konstateras däremot.

För autismspektrumstörningar finns 13 instrument för diagnostisering, varav endast 3 har utvärderats i flera studier. Och de studierna har dessutom visat att instrumenten har dålig förmåga att påvisa autismspektrumtillstånd.

”Barnen är lätta att missa” 

Det är bra att en genomgång har gjorts, mer forskning behövs på området, konstaterar Berit Gustafsson, vårdenhetschef på BUP, Höglandet i Jönköpings län. Hon är barnsjuksköterska och har i sitt arbete, dels på barnavårdscentral och dels som skolsköterska, mött både barn med adhd och barn med autismspektrumstörningar.

– Vi ser de här barnen ganska tidigt. De har ofta svårt både att relatera till andra barn och att koncentrera sig. För dem kan det vara extra svårt i matsalen eller i gymnastiksalen där intrycken är många och det lätt blir impulshandlingar, säger hon.

Svårt att orka en hel dag 

Att ett barn har koncentrationssvårigheter upptäcks ofta redan i förskolan där det kan vara svårt för dem att orka med en hel dag. Barn med autism är lätta att missa, eftersom de ofta är tystlåtna och tillbakadragna. Det förklaras ofta bort när de är små med att det är ett ”blygt” barn. 

– De barnen är svårare att upptäcka och försvinner lätt i barngruppen, liksom adhd- och add-flickor (adhd utan h – hyperaktivitet). Det är viktigt att vara observant på att när ett barn har problem med kamratrelationer är det en stark indikation på risk för psykisk ohälsa i framtiden, säger Berit Gustafsson. 

Ofta är det skolsköterskan som upptäcker de här barnen och kontaktar rektor som är ansvarig för att alla barn ska få de insatser som de behöver.