Sju av tio skolsköterskor i Mark har slutat

Skolsköterskan Kate Engelin är upprörd över den arbetssituation hon och hennes kolleger har i Marks kommun, och anser att det inte finns någon dialog, utan rent av mobbning.

Förra året slutade sju av de tio skolsköterskorna i kommunen, ytterligare en gick i pension. Nu vill Kate Engelin att arbetsmiljön för skolsköterskorna ska utredas.

– Jag är också beredd att sluta. Jag har lämnat in en ansökan om tjänstledighet. Får jag inte den beviljad säger jag upp mig, säger Kate Engelin, som också är förtroendevald för Vårdförbundet i kommunen.

Otydlighet om rollen irriterar

Det är inte första gången skolsköterskorna i Mark är på krigsstigen mot ledningen i barn- och ungdomsförvaltningen. Redan 1998 överlämnade skolsköterskegruppen sin första kritiska skrivelse till sina chefer.

– Det är otydlighet om vår roll som ligger bakom missnöjet, säger Kate Engelin. Och ingen verkar bry sig om att sju av tio slutar på ett år; det är i alla fall ingen som har frågat oss varför.

Marks grundskolor är indelade i fyra distrikt. Distriktschefen i respektive distrikt är också chef för skolhälsovården. Det tycker Kate Engelin är ett dåligt system.

– Beroende på i vilket distrikt man jobbar kommer det olika budskap om hur vi ska arbeta. Ett exempel är om vi ska arbeta utåt mot elever och lärare eller inåt med förebyggande hälsoarbete. Cheferna har också olika syn på hur teamarbetet med de andra yrkeskategorierna ska bedrivas, säger Kate Engelin.

Vill ha en egen chef

Detta har lett till att skolsköterskorna har begärt att få en tydlig arbetsledning med en gemensam chef, som också har medicinsk utbildning. Denna chef skulle vara direkt underställd skolchefen.

Ett alternativ skulle vara att kommunen överlät skolhälsovården till primärvården och köpte tjänsten.

Men någon reaktion på sin skrivelse – som lämnades in i mitten av september förra året – upplever de sig inte ha fått.

Genom att så många skolsköterskor har slutat har flera skolsköterskemottagningar stått tomma. Inhyrda sjuksköterskor har fått sköta en del av verksamheten. Den medicinskt ansvariga läkaren har också sagt upp sig.

– Vi har i och för sig nu fått en samordnande skolsköterska igen från den 1 februari. Men hon har tillsatts utan dialog med oss, säger Kate Engelin.

En annan bild

Skolchefen Christer Nilsson har en helt annan bild av hur det är i Mark. Enligt honom är det bara två skolsköterskor som har slutat för att de har varit missnöjda. Några av de andra har fått andra tjänster inom kommunen eller jobb i grannkommunerna.

– Jag anser inte att situationen är så turbulent som det har gjorts gällande, säger han.

Han menar att det snarare är inre oenighet i skolsköterskegruppen som ligger bakom oron.

Skolsköterskornas krav på en egen organisation för skolsköterskorna avvisar han – åtminstone tills vidare.

– Nämnden vill ha en sammanhållen organisation för elevhälsan i vart och ett av de fyra distrikten säger han.

Öppnar för omorganisation

Men Christer Nilsson öppnar också för att en omorganisation, som kommer att ske på grund av vikande elevunderlag, kan göra att saken kan komma i ett annat läge.

– Jag vill i alla fall inte stänga dörren för det, säger han.

Han säger att den skrivelse som har lämnats in av skolsköterskorna inte är undertecknad och klagar över att ingen av skolsköterskorna vill kännas vid den. 

– Varför backar de? undrar han. Är det någon som på eget bevåg ställt samman skrivelsen?

Eller känner de sig kanske trängda inför cheferna?

– I så fall är det en arbetsmiljöfråga och den bör företagshälsovården ta hand om, svarar han.

Arbetsmiljökonsult

Barn- och ungdomsnämndens ordförande heter Gunnar Nilsson. Han vill koppla in en konsult från kommunens företagshälsovård Markhälsan.

– Vi tar det här på största allvar, säger han. Ingen ska bli utskälld för det hon säger – om det nu är så. Men vi får olika bilder av hur det är, och en utredning av en arbetsmiljökonsult, med anonymitet, hoppas jag ska ge svar på hur det.

När arbetsmiljöundersökningen kommer i gång kan Gunnar Nilsson inte svara på, den måste först upphandlas och sedan fordras det också ett beslut i barn- och ungdomsnämnden.

Bekymmer i Marks kommun

Inger Levin sitter i styrelsen för Vårdförbundet i Västra Götaland. Hon har ansvaret för avdelningens kontakter med medlemmarna i Mark.

– Vi har bekymmer i Marks Kommun, säger hon.

Skolsköterskorna är inte de enda som är i konflikt med sina arbetsgivare. I juni förra året skar det sig mellan sjuksköterskorna i kommunen och socialförvaltningens ledning, vilket ledde till att Vårdförbundets förtroendevalda lämnade sina fackliga uppdrag. Avdelning Västra Götaland har under senaste tiden haft flera kontakter med medlemmar i Marks kommun som har haft olika problem.

– Vi har 49 kommuner i Västra Götalandsregionen, men Mark är nog den där vi har störst problem för tillfället, säger Inger Levin.

Hon tycker till exempel att det är märkligt att ingen i kommunledningen tycks ha reagerat trots att sju av tio skolsköterskor sade upp sig under förra året.

Möte med skolsköterskorna

Under januari kommer avdelningen att ordna ett möte med skolsköterskorna för att skapa sig en bättre bild hur problemen ser ut.

– Och för att stötta våra medlemmar – de har det jättetufft just nu, säger Inger Levin.