Tog för lätt på svår allergi
Skolsköterskan hjälpte inte eleven att ta mediciner när flickan av misstag hade fått i sig skaldjur som hon inte tålde.
Redan efter några skedar av sin specialkost kände 17-åringen en stark klåda i gom och hals. Hon frågade skolkökspersonalen om soppan innehöll skaldjur, och då de bekräftade det gick hon till skolsköterskan. Flickan hade kortisontabletter och en adrenalinspruta i sin väska.
Hon berättade att hon hade ätit skaldjur som hon är allergisk mot och bad att få sätta sig och ta sina mediciner. När skolsköterskan hörde att flickan hade tagit en allergitablett på morgonen gav hon henne en mugg vatten, uppmanade henne att ta långa, djupa andetag och sa att det nog skulle gå över snart.
Eleven tog med sig muggen ut i korridoren och försökte lösa upp tabletterna i vattnet, samtidigt som hon blev alltmer påverkad av allergisymtomen. Rädd och chockad ringde hon sin mormor som knappt förstod flickans sluddriga tal när halsen höll på att svullna igen.
Mormodern larmade ambulans, och begav sig sedan till skolan.
När ambulansen anlände hade 17-åringen svårt att andas. Hals, gom och tandkött hade svullnat, hon hade kräkts, var flammig och hade nässelutslag på kroppen.
Fötterna var så svullna att flickan inte kunde stå på dem och hon riskerade anafylaktisk chock.
Mamman anmälde skolsköterskan till Ansvarsnämnden och skrev bland annat att hon och dottern hade träffat skolsköterskan och informerat om flickans allergier, astma och mediciner då flickan kom ny till skolan.
Skolsköterskan skrev i sitt yttrande bland annat att flickan helt plötsligt hade rest sig och sagt att hon skulle leta reda på sin pojkvän. Hon avbokade ett besök för att finnas till hands och satt kvar med dörren på glänt ifall eleven skulle återkomma.
Ansvarsnämnden konstaterar att skolsköterskan visste att flickan var allergisk mot skaldjur, att hon dessutom hade astma och att hon alltid hade med sig Anapen och Betapred. Hon borde ha sett till att 17-åringen fick sina läkemedel och övervakat henne, kontaktat mamman och vid behov kallat på ambulans, anser nämnden och ger skolsköterskan en varning (hsan 2008/1585:a1).
Kommentar: Svårt att förstå att hon inte hjälpte eleven
– Det är alltid lätt att vara efterklok. Men med den kännedom som skolsköterskan hade om flickans allergi är det lite svårt att förstå att hon bara lät henne lämna mottagningen utan att hjälpa henne med läkemedlen. Eleven kom ju och berättade att hon hade ätit ämnen som hon inte tålde och som dessutom redan hade gett symtom, säger Gunilla Fagerholt, ordförande i Riksföreningen skolsköterskor.
Skolsköterskan hänvisar själv till en tuff arbetssituation. Men det framgår inte av handlingarna hur den såg ut.
– Riksföreningen rekommenderar 400 elever per heltidstjänst, men hon kanske hade väldigt många fler, det finns skolsköterskor som har bortåt tusen elever på en heltidstjänst. För dem blir arbetet så stressigt att det lätt kan bli fel.
– Det är verksamhetschefens ansvar att se till att arbetsbelastningen är rimlig. Det är också verksamhetschefens ansvar att se till att det finns riktlinjer, rutiner, generella ordinationer på alla läkemedel på skolan, rutiner för akut omhändertagande och tydliga regler för akutmedicinering av elever vid allergiska reaktioner.
– Ofta är det rektorn som är verksamhetschef, då ligger ansvaret på den som rektorn utser till medicinskt ledningsansvarig, säger Gunilla Fagerholt.