Musik och fantasi tar udden av smärtan

Illamående och smärta hör till vardagen för de unga patienterna på barnonkologen i Lund. Musikterapi hjälper Måns Engvall att släppa taget om sjukdomen en stund.

Måns Engvall har en alldeles egen trädgård. Här kan han promenera runt, lyssna på fågelsången, njuta av grönskan. Släppa taget om tankarna på cellgifter och behandlingar. Trädgården besöker han i fantasin, under sina sessioner i musikterapi på barnonkologen i Lund.

— Det är ingen medicin, men den påverkar mig så att jag blir lugnare i kroppen, och då blir det lättare för medicinerna att göra sitt jobb. Det tror jag.

Måns Engvall är 13 år. Han lyssnar ofta och gärna på popmusik, och har historia som favoritämne i skolan — särskilt grekisk mytologi. Som sjuåring drabbades han av blodcancer. Efter långdragen behandling trodde familjen att han blivit frisk, men i januari kom huvudvärken. Det visade sig att sjukdomen var tillbaka. I våras fick han cytostatikabehandling och det var då han kom i kontakt med musikterapin.

— Han gillade det direkt. Han släpper allt och blir väldigt avkopplad, säger pappa Johan Engvall. Måns nickar. Sedan stamcellstransplantationen i somras måste han undvika infektioner. Skolarbetet får skötas hemifrån och många och långa dagar tillbringas i huset i Klippan. Ett par gånger i veckan åker han ner till Lund för läkarbesök, och då passar han gärna på att få en stunds musikterapi.

Kan lindra biverkningar

Denna förmiddag träffar han musikterapeut Kirsti Øibakken Pedersen och forskningssjuksköterskan Hanna Sundgren i ungdomsrummet på mottagningen. Om en liten stund ska han flytta över från rullstolen till soffan där han får sträcka ut och lyssna på favoritberättelsen, om den magiska trädgården.

— Den är skönast — även om jag nästan aldrig hört hela. Jag brukar somna efter ett tag …

Sedan i våras används musikterapi bland de unga patienterna på barnonkologen. En del av dem ingår i det så kallade Mico-projektet, en studie som startades för fem år sedan av den danska forskaren Ilan Sanfi. Hypotesen är att musikterapi kan stävja illamående och andra biverkningar som brukar drabba patienter som genomgår cytostatikabehandling. Projektet är ett samarbete mellan sjukhusen i Århus, Köpenhamn, Oslo, Tromsö och Lund.

Forskningssjuksköterskan Hanna Sundgren har kartlagt vilka barn som kunnat delta från Skånes universitetssjukhus. Hon upplever att sjukhusledningen välkomnat studien, och att även personalen varit positivt inställd — särskilt efter att de själva fått prova en session. Och de barn och familjer som blivit tillfrågade har också varit med på noterna.

— Många av barnen har verkligen lyst upp när jag berättat om det. Annars handlar forskning ofta om att föräldrarna ska fylla i papper och enkäter, men i detta fall är det ju barnen själva som ska vara med.

Skräddarsydd terapi

Barnen har olika diagnoser och genomgår olika typer av behandlingar, vilket kan ge skiftande grader av smärta, kräkningar och trötthet. Under den period de genomgår cytostatikabehandling får de musikterapi två gånger i veckan.

De yngre barnen får lyssna på musikberättelser, färdigskrivna sagor som Kirsti Øibakken Pedersen läser upp med musik i bakgrunden. Melodierna skiftar i stämning och styrka och berättelserna innehåller metaforer. Ett troll kan symbolisera sjukdom och en källa med uppfriskande vatten kan föra tankarna till det som ger ny energi. De äldre har fått lyssna till noggrant utvald klassisk musik med specifika syften; smärtlindring, avslappning, tröst eller aktivitet. De har också haft möjlighet att fantisera ihop egna berättelser utifrån musiken.

— Det går att skräddarsy musikterapin utifrån patientens behov. Fantasin har inga gränser, säger Kirsti Øibakken Pedersen, och ger ett exempel:

En tonåring som saknar vardagen och skolan, har fått skapa en musikresa som handlar om att gå in i klassrummet, sätta sig i bänken, prata med klasskompisarna …

— Musiken ger en biljett in i fantasin, men barnet måste självt hitta sina egna inre bilder. Det är barnens skog, strand eller klassrum.

Alternativ till läkemedel

Tanken är att barnen tar med sig känslorna och bilderna som uppstår under musikterapin, för att plocka fram och använda dem när de behövs i vardagen. En del barn behöver slappna av, andra behöver uppbåda energi och styrka.

— Många barn som är sjuka går runt med ständig stress i kroppen och ibland utsätts de för skrämmande och smärtsamma situationer. Då är det bra att, för en stund, kunna släppa detta och gå in i sin egen bubbla, säger Kirsti Øibakken Pedersen.

Även om studien inte är klar finns det mycket som tyder på att musikterapin har en positiv inverkan på patienterna, menar barnsjuksköterskan Ewa Frid. Hon har arbetat på avdelningen i femton år och har särskilt ansvar för smärtproblematiken.

— Vi har länge försökt hitta olika metoder som komplement till vanliga läkemedel. Taktil massage är en, avslappningsmusik är en annan. När detta projekt drog i gång fick vi själva testa musikterapi, och det var häftigt. Det märktes verkligen att metoden var väl genomtänkt så att musiken skulle passa till berättelsen.

Hon berättar om tonårstjejen, som tidigare fått starka morfinpreparat på grund av sina smärtor.

— Hon brukade trycka på knappen och kalla på hjälp och mediciner när ångesten och smärtan blev för stor. Men nu beskrev hon hur musiken fungerade som avledning. ”Den hjälper mig att tänka på annat”, sa hon.

Känslan stannar kvar

Forskningsstudien pågår till nästa årsskifte. Själv hade Ewa Frid gärna sett att musikterapin blev en varaktig del av behandlingen på barnonkologen.

— Jag tror att detta är något som kommer. Människor behöver ju fungerande redskap för att stressa av — både ute i samhället och här på avdelningen. Om vi i personalen erbjöds musikterapi eller mindfulness, så hade jag varit den första att hoppa på — jag vet ju vilken skillnad det kan göra.

Men vid vissa tillfällen kan ingen musik i världen döva den fysiska smärtan. Måns Engvall minns en stressig situation, då han skulle byta ut det täta plastplåstret på bröstet, samtidigt som de försökte köra musiksaga.

— Det hjälpte inte. Det gjorde lika ont i alla fall.

Under lugnare förhållanden har musiken varit desto mer betydelsefull. Måns hade särskilt stor hjälp av de färdigskrivna musiksagorna när han låg i fyra veckors isolering i samband med stamcellstransplantationen.

— Då var det skönt att ha något annat att tänka på. Något som gjorde mig avslappnad och lugn i huvudet. Det där lugnet kan också hålla i sig ett långt tag efteråt, ibland ända fram till kvällen.

Upptäcksfärd i trädgården

Nu är det dags för ännu en session. Måns Engvall gör sig redo, lägger sig tillrätta på soffan med en filt över sig. Gäspar och rättar till kudden. Kirsti Øibakken Pedersen släcker lysrören i taket och sätter sig med skärmen i knät bredvid Måns. Hon börjar läsa med lugn röst.

— Lyssna noga till musiken och låt den ta dig med på en upptäcktsfärd.

Från den lilla högtalaren på bordet kommer koltrastkvitter, som långsamt övergår i mjuka stråkar. I berättelsen går Måns in i trädgården, lyssnar på fågelsången, drar in dofterna, betraktar grönskan.

— Hitta ett bra ställe i trädgården där du kan ligga eller sitta och slappna av. Lägg märke till hur det känns i kroppen, säger Kirsti Øibakken Pedersen.

Utifrån korridoren hörs slammer, röster, dörrar som öppnas och stängs. Men Måns Engvall blundar, andas långsamt.

— … låt musiken hjälpa dig att hålla fast i det som är bra för dig. Minuterna går. Måns bröstkorg häver sig i allt lugnare takt, där han ligger med nallen tryckt alldeles under hakan.

Med anor från antiken

• Musikterapi är inget nytt påfund. Redan på 400-talet före Kristus lär Hippokrates, ”läkekonstens fader”, ha använt musik i behandlingen av psykisk ohälsa. Det sades att musiken bidrog till balans i kroppen.
• Modern musikterapi uppstod i Storbritannien och USA efter första världskriget, som ett sätt att behandla krigsveteraner med trauman. I Sverige har musikterapi använts sedan 1950-talet. I yrkesföreningen Sveriges akademiska musik­terapeuter listas terapeuter som utbildats vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm.
• I Sverige pågår forskning om musikterapi på flera håll. Alexandra Ullsten, musikterapeut och doktorand vid Örebro universitet, har fördjupat sig i musikterapi som smärtstöd inom neonatalvården.
• Musikterapeut Lena Uggla lade nyligen fram sin forskningsrapport vid Karolinska institutet, som undersöker musikterapins kliniska effekter hos barn som genomgår stamcellstransplantation. Forskningen visar bland annat att de barn som hade musikterapi fick lägre puls och att de upplevde en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL).

TEXT: KERSTIN WEMAN THORNELL