Hoppas vända trenden med specialistutbildade
Landstinget Gävleborg har landets högsta kostnader för inhyrd personal utslaget per invånare. Nu försöker de vända utvecklingen med hjälp av höjd kompetens, så att läkaruppgifter kan skötas av andra.
Vidareutbildning är en del i Gävleborgs plan för att bromsa kostnaderna för hyrpersonal. Nytänkandet behövs. Åtminstone de två senaste åren har landstinget toppat listan för kostnaden per invånare för hyrpersonalen (se tabellen på motstående sida). Satsningen på höjd kompetens innebär att Vårdförbundets medlemsgrupper kan ta över en del av läkarnas uppgifter.
Biomedicinska analytikern Marita Ågren på patologlaboratoriet vid Gävle sjukhus gör till exempel numera utskärningar av större operationspreparat som uterus, gallblåsa, appendix och prostata; tidigare typiska läkaruppgifter. Att Marita Ågren och några av hennes kolleger tog över berodde på bristen på patologer, men de nya arbetsuppgifterna är en vidareutveckling i yrket.
— Otroligt roligt, säger hon.
Det handlar egentligen mer om att få en bra och effektiv verksamhet än att bromsa kostnader, förklarar Karin Rystedt, ansvarig för personalfrågor i landstinget. Men drivkrafterna kan vara starkare i svårrekryterade områden.
— Aktuella områden är diabetessjukvård, som redan har en lång tradition av behandlande sjuksköterskor. Men också skopi, sömnapné och inom hjärtsvikt, där sjuksköterskor kan justera medicineringen utifrån en generell ordination, säger Karin Rystedt.
Vårdförbundets lokala avdelning instämmer. Även om vidareutbildade sjuksköterskor enligt avdelningsordförande Anna Wielbass inte är någon ”snabb fix” så är en utbildningssatsning ett sätt att både låta sjuksköterskor ta större ansvar och hindra att organisationen dräneras på pengar.
— Om man skulle satsa på våra yrkesgrupper och låta dem använda sin kunskap fullt ut skulle det i förlängningen ge större tillgänglighet, säkrare vård och ett minskat beroende av hyrläkare, säger hon.