Jämtländska vården gör sig av med vikarier för att få budgeten i balans

Nu drar Jämtlands landsting åt svångremmen. Orsaken är ett minus i budgeten på mellan 30 till 50 miljoner kronor. Vikarier och timanställda tvingas gå.

Till följd av det bekymmersamma ekonomiska läget tvingas landstinget främst minska på inköpen, men också kapa de rörliga lönekostnaderna.

Det ska ske genom en rejäl minskning av vikarier och timanställda. Alla yrkesgrupper i vården berörs, från vårdbiträden till sjuksköterskor och stafettläkare.

Hur många vikarier som blir av med sina jobb är inte klart än.

– Vi har skrämmande höga kostnader för hyrläkare och det går inte att ha det i den omfattning vi har i dag. Det är inte godtagbart. Men fast anställda ska inte behöva gå, säger landstingsstyrelsens ordförande Harriet Jorderud (S).

I dagsläget ser de styrande i landstinget över kostnaderna för att i september komma med förslag på åtgärder.

– Vi ska givetvis garantera en god patientsäkerhet, säger Harriet Jorderud.

Anledningarna till den skrala ekonomin är flera. Bland annat har kostnaderna för timvikarier ökat. Men även dagens skatteutjämningssystem, som infördes 2006, har påverkat landstingets ekonomi negativt.

Enligt Harriet Jorderud har Jämtlands läns landsting gått back varje år sedan utjämningssystemet infördes. Landstinget betalar ut mer än vad det får tillbaka.

– Vi är nettoinbetalare till storstadsregionerna. Det handlar om 100 miljoner kronor på årsbasis. Diskussionen om Norrlandslänen som tärande måste upphöra. Sverige är ett rikt land och borde kunna fördela skatterna så att hela landet kan leva, säger hon.