Sommar 2014. Yrkesintroduktion lockade inte tillräckligt många
Nu letar Sahlgrenska universitetssjukhuset vikarier in i det sista.
Direkt efter förra sommaren blev Vårdförbundet inbjuden till arbetsgivaren för att diskutera vad som kunde göras för att få ett bättre rekryteringsläge. Det var då förslaget om en mjukare start i arbetslivet genom yrkesintroduktion kom upp.
Om introduktionen har minskat antalet sjuksköterskor som Sahlgrenska ligger back finns det inget svar på. Men till de 75 platserna lyckades man bara rekrytera 50 sjuksköterskor.
Metoden lovordas
Ändå lovordas metoden både av arbetsgivaren, Vårdförbundet och de nya sjuksköterskorna. Förutom ett sommarvikariat får sjuksköterskorna handledning, föreläsningar varannan vecka och en längre tids inskolning på den avdelning där de ska arbeta.
– Handledningen har varit väldigt bra, och det var skönt att inte behöva kastas in i jobbet och stå där själv med ansvar på ett helt annat sätt än man gör som student. Jag rekommenderar absolut nya sjuksköterskor att gå ett sådant här program, även om alla föreläsningar inte var relevanta just för mig, säger Emma Nicklasson, som just är färdig med sin yrkesintroduktion.
Kliniskt basår på gång
Inför nästa år planerar Sahlgrenska en något omarbetad yrkesintroduktion, som sjukhuset i stället kallar för kliniskt basår för nyexaminerade sjuksköterskor.
– Sjuksköterskeutbildningen innehåller ganska lite praktik jämfört med förr. Vi tycker att de nya sjuksköterskorna har för lite klinisk träning, säger Ann Skånberg, själv sjuksköterska i grunden, men numera rådgivare i HR-frågor på Sahlgrenska och även sommargeneral vad gäller bemanningen.
Ingen kan ersätta vid sjukdom
Enligt henne kommer Sahlgrenska att ha ungefär samma kapacitet i sommar som i fjol.
– Det är klart att det är darrigt. Det finns inte någon som kan ersätta vid sjukdom, och vi håller på in i det sista och anställer.
– Fast jag tror vi klarar upp situationen så att vi kan ge lika mycket vård som förra året, även om det blir en hel del extrapass för sjuksköterskorna. Det är så vi bedriver somrarna.
Kostsamma nödlösningar
Sahlgrenska får ta till kostsamma och kortsiktiga nödlösningar, precis som många andra sjukhus runt om i landet. Vårdförbundet riktar kritik mot dem som har ansvaret – arbetsgivarna, SKL och särskilt politikerna.
– De behöver lyssna på vilka förutsättningar vi behöver. Efter många år i sjukvården är jag trött på att det är de kvinnodominerade yrkena som ytterst får ta ansvaret, som om vi vore något slags modersgestalter för samhället i stort, säger Elisabeth Flygare, samordnare för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
– Det är problem med bemanningen år efter år, och det är ändå politiken som måste lyfta blicken och fråga sig varför det inte blir ordning på det här.
Lönen främsta lösningen
Den främsta lösningen hon ser handlar om sjuksköterskornas löner. Sahlgrenskas erbjudande till nya sjuksköterskor räckte inte för att fylla de 75 platserna för yrkesintroduktion. Genom yrkesintroduktionen fick sjukhuset 50 nya sjuksköterskor som fick 22 500 kronor i månaden plus ytterligare 500 kronor efter avslutad introduktion.
– Betydligt mindre jämfört med de 25 000 kronor som nya sjuksköterskor vill ha. Lönen är den viktigaste faktorn för att lösa bemanningen och därmed patientsäkerheten. Vi blir fler om vi får ett bättre löneläge.
Tanken om yrket som ett kall lever kvar
Elisabeth Flygare poängterar att de yngre generationerna sjuksköterskor inte är beredda att ta den tuffa arbetsbelastningen som råder i sjukvården mot låg kompensation – på det sätt som hennes egen generation 50-talister har gjort.
– En ny sjuksköterska sade till exempel förra sommaren att hon skulle arbeta sina inbokade sommarpass men sedan söka sig bort från vården. Den arbetsbelastning som var i fjol orkade hon inte med.
Från arbetsgivarens sida är ett vanligt motargument mot högre lön att ”det måste finnas andra saker att värdesätta i sitt yrke än lönen”. Alltså en något omformulerad retorik men ändå med samma andemening som användes i början av förra seklet för att kvinnorna skulle utföra sjukvårdssysslorna mot låg ersättning, att kalla yrket för ett kall.
Svårt inom barnsjukvård och förlossning
Inför den här sommaren hör barnsjukvård och förlossningen till de verksamheter som har varit svårast att bemanna på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Förra sommaren fick barnmorskorna ett meddelande med e-post från sin chef, enligt Elisabeth Flygare.
– Hon uppmanade dem att tänka på kvinnorna, för att lösa bemanningen. Det var alltså barnmorskorna som skulle ta hand om problemet när planeringen inte skötts på ett bra sätt från politiskt håll.
Dela upp semestern
Nu har arbetsgivaren dessutom skrivit i ett protokoll att de inte anser att de anställdas semester behöver vara sammanhängande i fyra veckor, utan kan delas upp i två perioder.
– Man kan inte i den ena änden prata om att sjukhuset ska vara en attraktiv arbetsplats, och i andra änden tala om att vi kan dela era semestrar och det är bara att gilla läget. Det kommer inte vara någon som vill arbeta i sjukvården om arbetsgivare och politiker inte ser att många anställda i sjukvården vill och behöver vara lediga på sommaren precis som andra människor.