Undantag räddar ?sommaren

Undantag räddar ?sommaren
Emilie Jonsson kopplar 24-timmars ekg på Sylvi Eriksson, som fått övernatta i sjukgymnasternas träningsrum. Foto: Jens L'Estrade

På strokeavdelningen vid Gävle sjukhus har de flesta inte jobbat mer än ett år efter examen. I sommar ska de även leda studenter som på undantag tas in för att lösa vikarieproblemen.

Klockan är 06.45 och Emilie Jonsson ska efter rapporten från nattpersonalen dra i gång morgonarbetet. Den här sommaren har hon och hennes kolleger för första gången hjälp i sjuksköterskearbetet av studenter som avslutat termin fem. Strokeavdelningen hade sökt fyra sjuksköterskevikarier, men fick endast en som är examinerad och två studenter. Genom ett undantag i föreskriften om legitimationskrav kan studenter anställas som vikarier efter den femte terminen.

Vårdfokus talar med en av dem, Ida Fredhage. Hon säger att hon har fått ordentlig introduktion och blivit oerhört bra bemött. Hittills har allt gått bra och hon tycker att sommarjobbet är ett steg i rätt riktning, hon vill arbeta på sjukhus efter examen.

Tanken var att hon i princip skulle arbeta som undersköterska här på strokeavdelningen, men på delegation till exempel kunna få i uppgift att dela ut mediciner, sätta pvk, hänga dropp och skriva in patienter när hon blir tillfrågad av den teamansvariga sjuksköterskan. Men de senaste dagarna har hon ändå lett vårdlaget och gjort precis det som alla andra sjuksköterskor gör.

— Det var logiskt eftersom jag hade arbetat under helgen och kände patienterna, medan den andra sjuksköterskan varit ledig. Jag tycker att det har gått bra. Vid behov har jag stämt av med legitimerade kolleger, säger Ida Fredhage.

Vad tycker då de ordinarie sjuksköterskorna? Emilie Jonsson dröjer med svaret.

— Jo… de som har kommit till oss är väldigt duktiga. Men samtidigt känns det lite konstigt. Tidigare var det ändå sagt att studenter inte ska arbeta som sjuksköterskor med akut sjuka innan de är färdigutbildade, säger hon.

Vårdtyngden har varit hög under hela våren, precis som den periodvis varit sedan Emilie började på avdelningen för två och ett halvt år sedan. Då var hon nyexaminerad sjuksköterska, i dag är hon en av de mest erfarna. De flesta av sjuksköterskorna på avdelningen tog examen under det senaste året.

— Jag känner mig inarbetad och trygg, men jag fick inte vara ny speciellt länge. Här får ny personal lära upp nya, säger Emilie.

Överbeläggningar har varit ett av de stora orosmolnen inför sommaren. Just i dag är det fyra. Två patienter ligger i korridoren, och två har tillbringat natten i sjukgymnasternas träningsrum. De behöver flytta ut nu när det har blivit morgon. En av dem är Sylvi Eriksson, som kom in till sjukhuset efter att det börjat snurra i huvudet när hon satt och tittade på tv, och sedan trillade hon när hon skulle resa sig upp.

— Det spelar ingen roll hur det ser ut här. Jag är glad att jag får hjälp när jag är sjuk, det är skönt att det finns någon som tar hand om en, säger hon.

Emilie kopplar på ett 24-timmars ekg på Sylvi. Det är rutin för nya patienter vid misstanke om stroke, för att upptäcka till exempel förmaksflimmer. Sedan fortsätter morgonarbetet. Emilie och undersköterskan Kristina Olsson arbetar i team. I dag har de hand om tio patienter tillsammans med ytterligare en undersköterska. Utöver det har Emilie ansvar för att springa ner till röntgen på larm om det kommer in strokepatienter med ambulans.

För studenten Ida betyder ett larm då den ansvariga sjuksköterskan försvinner att hon tar över ansvaret för vårdlaget. Då ska sjuksköterskor i andra team kunna fungera som stöd.

Efter sommaren planerar Vårdförbundet i Gävleborg att göra en utvärdering av hur det fungerat med studenter som avslutat termin fem och som vikarierar som sjuksköterskor. Riktlinjerna kring vad som gäller är otydliga, både kring vad de får göra, vad som är handledarens ansvar, och konsekvenserna om något fel begås.

Emilies team går från rum till rum. De drar upp patienterna i sängen, höjer huvudänden, delar ut tabletter och ställer fram frukost. Klockan 08.56 är de klara.

— Då tar vi lite frukost själva. Vi har fyra minuter på oss, säger Emilie och dukar fram en tallrik fil som hon inte hinner avsluta innan det är dags för avstämning med sjukgymnaster och arbetsterapeut.

Walentin Lindholm, tillförordnad vård­enhetschef på strokeavdelningen, är nöjd att de kunde lösa bemanningen.

— Vi hade fått göra större ingrepp i semesterplaneringen om vi inte tagit in studenter som avslutat termin fem. Nu har alla ordinarie sjuksköterskor fått den semesterperiod de önskat, och det tycker vi också har ett värde, säger han.

Landstinget som helhet kunde bara få tag på hälften av de 120 sjuksköterskevikarier som de sökte, trots att de var ute i god tid.

Enligt Walentin Lindholm anstränger de sig nu hårdare för att skapa en attraktiv arbetsplats, med bland annat utvecklingsplaner och utbildning, men lön används inte som lockbete. En nyutbildad sjuksköterska tjänar 23 000 kronor i månaden på alla enheter.

En stor del av lösningen för att klara sommaren är ”sommarmoroten”, extra ersättning till ordinarie sjuksköterskor som bara tar två veckor semester under sommarperioden. Dessutom används övertid till ett antal arbetspass.

Sedan Emilie började på strokeavdelningen har över 20 sjuksköterskor slutat.

— Många sjuksköterskor orkar inte med stressen. De sitter och gråter, sedan slutar de trots att de egentligen inte vill lämna personalgruppen, säger undersköterskan Ster Abu.

Men stämningen kolleger emellan är bra och det är en stor anledning till att han själv har stannat kvar.

Varje arbetspass avslutar teamen med en gemensam kopp kaffe och avstämning. Det här var en ganska lugn dag, tycker de. På midsommaraftonen däremot hann ingen äta av maten som personalen fick från köket. Då kom tre patienter från akuten och flera svårt sjuka låg redan inne.

— Då är det tufft även för oss ordinarie som har mer ansvar, säger Emilie.

VIKTIGT ATT KUNNA SÄGA NEJ

  • På senare tid har arbetsgivare oftare anställt studenter som vikarier för sjuksköterskor. Socialstyrelsen funderar på att ta bort möjligheten, ett förslag som Vårdförbundet är för och Sveriges kommuner och landsting är emot.
  • Otydligheten i regelverket gör det möjligt för arbetsgivaren att tänja på gränserna. Den som tar ett vikariat utan att ännu ha en legitimation behöver se till att villkoren är klara och att det är möjligt att säga nej till arbetsuppgifter man känner sig osäker på.

Så är reglerna för undantag

  • Landsting och kommuner kan anställa sjuksköterskestuderande som vikarier för legitimerade sjuksköterskor i vissa fall, men inte i primärvård.
  • Godkända kurser och prov för den femte terminen på utbildningen är krav.
  • Det ska vara dagtidsarbete med en legitimerad sjuksköterska tillgänglig inom samma avdelning för handledning.
  • Inte vid något tillfälle får en sjuksköterskestuderande lämnas som ensam ansvarig sjuksköterska.

Källa: Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2000:9)

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida