Utredare vill koppla specialistutbildningarna till vårdens behov
Utredaren Kenth Nauclér har i dag överlämnat sitt förslag till hur tillgången på specialistsjuksköterskor ska säkras. Han vill att utbildningarna ska anpassas till vårdens behov. Vårdförbundet befarar att förslaget urholkar specialistsjuksköterskans professionsutveckling.
Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor ökar i takt med ökande befolkning och en allt mer avancerad sjukvård. Samtidigt gapar utbildningsplatserna tomma. Socialdemokraternas minister för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, hoppas att en utredning om specialistsjuksköterskeutbildningen ska kunna ändra på det.
Regeringens särskilda utredare, Kenth Nauclér, själv sjuksköterska, lämnade i dag över utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter till ministern. Hans uppdrag har bland annat varit att göra en översyn av specialistsjuksköterskors yrkesroll och att öka attraktiviteten i utbildningarna och därmed tillgången på specialistsjuksköterskor.
Inget svar från vårdgivarna
Kent Nauclér har sett som ett av sina viktigaste uppdrag att göra utbildningarna till specialistsjuksköterska mer flexibla. Och mer anpassade till vårdens långsiktiga behov. Hur det behovet ser ut har han frågat vårdgivare – men inte fått något riktigt svar. Därför är ett av utredningens förslag att kräva en långsiktig strategi för planering av verksamheternas kompetensförsörjning.
– Det är mer undantag än regel att arbetsgivare söker sjuksköterskor med specialistkompetens och det är alltför vanligt att sjuksköterskor, efter specialistutbildning, kommer tillbaka till samma arbetsuppgifter och samma villkor. Det är viktigt att specialistsjuksköterskor får använda sin kompetens.
Utredaren ser ett stort behov av att öka samverkan mellan lärosäten och vårdgivare – och samtidigt öka flexibiliteten.
– Jag vill inte slå fast fler särskilt samhällsbärande utbildningar än de tre vi lyfter fram: intensivvårdssjuksköterska, anestesisjuksköterska och operationssjuksköterskan, säger Kenth Nauclér.
Fler utbildningar borde regleras
Vårdförbundet är starkt kritiskt till att inte fler utbildningar omfattas av fast en reglering. Ulla Falk är ombudsman på Vårdförbundet och har suttit med i utredningens expertgrupp. Hon ställer frågan till utredaren: ”Varför lyfts inte utbildningar till barn, äldre, cancer in som samhällsbärande?”
Kenth Nauclér hänvisar till syftet att öka flexibiliteten och understryker vikten av mindre statligt styrd och mer behovsanpassad specialistutbildning.
– De tre utbildningar vi har lyft fram bör säkras av staten. Därutöver är en ökade flexibilitet viktig. Lärosäten och vårdgivare måste samverka och bli bättre på att se behoven av specialistutbildning.
Utredningen lägger också fram ett förslag på en ny utbildning; avancerad klinisk specialistsjuksköterska. En sådan finns i våra Nordiska grannländer och i totalt 50 länder i världen. Utredaren vill se en tvåårig utbildning som ger fördjupade kunskaper i både medicin och omvårdnad och en särskild legitimation.
Idag finns endast omkring 30 i Sverige. Läs mer här: De tar täten för ny roll i Sverige.
Är oroliga och arga
Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, och Svensk sjuksköterskeförenings ordförande, Ami Hommel, har tidigare uttryckt oro och ilska över att utredningens förslag kommer att leda till utbildningarna endast ska leda till en yrkesexamen som specialistsjuksköterska och inte en magisterexamen. Läs mer här.
Kenth Nauclér anser att oron är obefogad.
– Då har man läst utredningen slarvigt. Vi har inte lagt något förslag i den frågan. Vi föreslår ett examensarbete på 15 högskolepoäng i stället för dagens oreglerade poängkrav. Det anser jag stärker det akademiska innehållet.
Tror att villkoren blir bättre
I dag gapar utbildningsplatserna tomma. Det har Vårdfokus visat i en aktuell granskning.
Utredaren tror att en anledning till det är att arbetsgivare är för dåliga på att se de specialistutbildade sjuksköterskornas kompetens. Efter ett års utbildning kommer de alltför ofta tillbaka till samma arbetsuppgifter och samma lön. Det stimulerar inte till att sätta sig på skolbänken.
– Jag ser att de dåliga villkoren är en orsak till att det är svårt att få sjuksköterskor att vilja satsa på specialistutbildning. Med det förslag vi lägger skulle utbildningarna ha en starkare koppling till klinikers behov och på det följer bättre chanser till nya arbetsuppgifter och löneutveckling.
När det gäller barnmorskeutbildningen slår utredaren fast att det finns behov av en förändrad examensbeskrivning för barnmorskeutbildningen, men också att det inte ryms inom ramen för den här utredningen.
Utredningen föreslår inte att en specialiströntgensjuksköterskeexamen ska införas inom högskolan.
– Jag ser behovet av kompetensutveckling, men eftersom det handlar om en så liten grupp är det svårt att för högskolorna att anordna en sådan specialistutbildning. Därför föreslår jag att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, utreder den frågan vidare.