”Labbet är vårdens hjärta”
Nyfikna och intresserade strömmade till då de biomedicinska analytikerna på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge firade sin internationella dag med att visa upp sina verksamheter för allmänhet och sjukhusanställda.
Stolen var sällan tom hos Ulrika Arnersten och hennes kolleger som demonstrerade hur man mäter nervimpulser. De arbetar på neurofysiologiska kliniken. Där gör de bland annat sömnutredningar, och undersöker om nerver kommit i kläm på patienter med domningar, smärta och till exempel ansiktsförlamning.
Tio olika labbspecialiteter hade ställt upp ambitiösa postrar i sjukhusets centralhall, där de visade sin verksamhet. Vid ett bord med provrör och en kolv med någon grönskimrande vätska i stod Majda Kadunic och förklarade vad man såg i hennes mikroskop.
Hon har bara en månad kvar på sin utbildning till biomedicinsk analytiker och har redan ett arbete som väntar två dagar efter examen.
I mikroskop och på platta
– Det finns gott om jobb. Jag börjar arbeta privat, det är mycket bättre betalt än i landstinget. Men det är själva arbetet som är det roliga och det som behöver komma i fokus och uppskattas. Och jag tycker att folk börjar förstå vad vi gör.
Just det faktum att allmänheten inte möter biomedicinska analytiker i arbete lika ofta som de möter sjuksköterskor och läkare när de besöker vården tog Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund upp i en annan del sjukhuset.
– Det är ett av skälen till att det är ännu svårare att få upp era löner än våra andra medlemsgruppers. Samtidigt bidrar ni oerhört mycket till vårdens resultat. Därför är det extra spännande att få vara med här i dag när ni berättar om ert arbete, sa hon.
Maria Guglielmeri från mikrobiologen berättade att hon arbetar med bakterier, svampar och parasiter, i mikroskop och på platta, med DNA och RNA. Utöver den treåriga utbildningen kan det ta ytterligare tre år innan de tränat upp den yrkesskicklighet som krävs för att till exempel lära sig bortse från all oväsentlig kringinformation ett prov kan innehålla utöver det som ska undersökas.
– Vi har ett stort ansvar, livet ligger i våra prover. Även om provmaterialet är litet så finns det en människa bakom. Jag är mycket stolt över mitt yrke och min legitimation, fast det är synd att vi inte har kontakt med patienterna, tyckte Hamideh Azizpuor från patologen.
Daglig patientkontakt
En som däremot har daglig patientkontakt är Anna Andersson som arbetar på klinisk fysiologi. Där gör de spirometriundersökningar, tar arbetsekg:n då de till exempel provocerar fram kärlkramp, och undersöker hjärtan och kärl med ultraljud.
– Utvecklingen har gått snabbt. Först kunde vi bara höra ultraljudet och nu har vi även tredimentionellt. Här på sjukhuset har vi dessutom en vävnadsdoppler som har utvecklats av biomedicinska analytiker tillsammans med läkarna. Med den kan man se dysfunktioner i vävnaden, om det rör sig fel, förklarar Anna.
Maja Fuchs som arbetar på laboratoriet för närvård och preanalys konstaterade att 60 procent av alla diagnoser läkarna ställer grundar sig på de resultat som de biomedicinska analytikerna på labb har tagit fram.
– Labbet är vårdens hjärta, sammanfattade hon.