Nedräkningen har börjat

»En historisk insats.« Så betecknas den kommande massvaccineringen mot den nya influensan. Nu kraftsamlar landstingen inför starten.

1 september 2009

Aldrig tidigare i Sveriges historia har så många människor varit berörda. Målet är att vaccinera hela befolkningen, inte en gång utan två, vilket kommer att ta minst tre månader att genomföra. Sveavaccin i Stockholm räknar med att varje medarbetare ska hinna med 10 patienter i timmen, inklusive pauser. Om det skulle gälla för alla skulle det ta 1,8 miljoner arbetstimmar innan alla vaccinationer är slutförda. ?

Oavsett hur man räknar betyder massvaccineringen en enorm insats av vården. Anders Tegnell, avdelningschef på Socialstyrelsen, bedömer att beredskapen är god men att vården kommer att utsättas för stora påfrestningar och längre vårdköer. Men än hänger mycket i luften i väntan på de 18 miljoner doserna som börjar anlända i månadsskiftet september/oktober.??

I Sörmland planerar man att kalla in pensionerade medarbetare.?

– Det finns tusen frågor som ska lösas, men viljan att ställa upp är stor i en sådan här extraordinär situation, säger Carl-Gustaf Sundin, smittskyddsläkare.?

Till skillnad från exempelvis Stockholm, Göteborg och Norrbotten inrättarSörmland särskilda vaccinationscentraler med egen personal för att kvalitetssäkra och undvika smittspridning. ?

För att få personalen att räcka till kan anställda med sjukvårdsutbildning som nu har administrativa uppgifter få byta jobb tillfälligt.?

Kan sjuksköterskestudenter anlitas? Nej och ja. Som studenter kan de inte anställas som sjuksköterskor inom primärvården. Däremot kan de anställas som undersköterskor och få till exempel vaccinera på delegation.?

Frivilliga insatser på obetald tid?  Nej, däremot kommer Röda korset att tas till hjälp som värdar vid de vaccinationsstationer som upprättas. Civilförsvarsföreningen har också erbjudit sina tjänster.??

Informationskampanjer kring egenvård har startat runt om i landet. I Stockholm kläs tunnelbana, pendeltåg och bussar med affischer som hänvisar till Vårdguiden, sjukvårdsrådgivning via webb och telefon.

Samma budskap rullas ut i press, radio och tv och 90 extra telefonsjuksköterskor hyrs in för att klara anstormningen. ?

Socialstyrelsens informationsmaterial om hur man kan skydda sig själv finns översatt till 16 språk. Sedan är det landstingens ansvar att nå invandrargrupperna när det är dags att vaccinera. I Stockholm finns Vårdguiden på flera språk, dessutom samarbetar man med Migrationsverket och sfi, Svenskundervisning för invandrare.?

– Det finns inte ett sätt att lösa frågan utan man får vara kreativ och hitta alla vägar som finns, säger Katarina Winell, kommunikationsansvarig för Stockholms läns landsting.?De stora avstånden tvingar glesbygdslänen till en egen strategi. Där vaccineras hela familjer på en gång om någon tillhör en riskgrupp.?

– Det går inte an att exempelvis barnet kommer först och föräldrarna sedan, säger Anders Österlund, smittskyddsläkare i Norrbotten.??

Sveriges och Norges strategi att vaccinera alla i stället för enbart riskgrupperna är omdiskuterad. Det har också ifrågasatts om inte barn och föräldrar borde prioriteras först. Men enligt Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet, är tanken att skydda dem som kan bli allvarligt sjuka och mota en andra sjukdomsvåg i grind.?

– Detta är verkligen värt ett försök. Om utbrottet blir milt är det bara att tacka och ta emot, säger hon.??

Riskgrupperna revideras hela tiden.Vid Vårdfackets pressläggning skulle alla över sex månader som har någon av följande kroniska sjukdomar prioriteras:

  • Kronisk lungsjukdom. ?
  • Extrem fetma eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen.
  • Kronisk hjärt-kärlsjukdom (inte enbart förhöjt blodtryck). ?
  • Personer som har svårt att hantera infektioner, till exempel har nedsatt immunförsvar eller vissa andra sjukdomar (inklusive hiv). ?
  • Kronisk lever- eller njursvikt (gfr<30ml/min). ?
  • Diabetes mellitus där febersjukdom kan befaras leda till komplikationer.
  • Kontinuerligt behov av läkemedel mot astma under de senaste tre åren.
  • Allvarliga neuromuskulära sjukdomar. ?

Denna prioriteringsordning kan i till exempel Stockholm komma att kompletteras med ett steg 2. Då handlar det om unga vuxna (upp till 30) som har visat sig vara mer sårbara än 60- och 70-åringarna. Dessutom omfattas gravida och vårdpersonal, inklusive de som arbetar med vård och omsorg i kommunerna.

Senaste nytt: www.smittskyddsinstitutet.se

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida