115 debattörer: Kvinnors rättigheter inskränks när IVO omöjliggör hembarnmorskeri

IVO:s inskränkning av kvinnors möjlighet att föda hemma handlar inte längre bara om en liten grupp kvinnor med riskgraviditeter. IVO:s krav omöjliggör i praktiken hembarnmorskeri, vilket berör alla kvinnors rätt att välja var de föder – och sätter samtidigt barnmorskor som bistår dem i riskzonen för åtal, skriver 115 hemföderskor, hembarnmorskor och doulor.

I oktober förra året varnade 65 hemföderskor och hembarnmorskor för att IVO:s försök att tvinga kvinnor med så kallad ”riskförlossning” att föda på sjukhus genom att förbjuda hembarnmorskor att assistera dessa kvinnor, riskerar att öka snarare än minska, antalet osäkra förlossningar.

Författarna menar att de kvinnor som vill föda hemma trots tvillingar eller sätesbjudning borde ha rätt att välja det, och dessutom ha rätt till att ha en hembarnmorska med sig.

Mycket har dock hänt sedan dess. Dels har det framgått först nu hur omfattande IVO:s inskränkning av kvinnors rätt att välja var de föder är, dels har det framgått hur högt pris barnmorskor riskerar att betala i den pågående häxjakten mot hembarnmorskor.

Inte riskfritt att föda på sjukhus

Det sistnämnda tydliggörs när Agneta Bergenheim nu åtalas för brott mot patientsäkerhetslagen. Hon har bland annat kritiserats för att ha bistått en tvillingmamma som födde sina två välmående pojkar på sina villkor – hemma. Kvinnors rätt att välja födelseplats och ta informerade val inskränks, och hembarnmorskorna som bistår dem riskerar åtal – trots att det inte finns något offer.

Det är viktigt att förstå att de riskförlossningar som avses, nämligen tvillingfödslar och sätesfödslar, inte är riskfria bara för att de sker på sjukhus. Tvärtom finns där många inbyggda risker. I Sverige föds över 90 procent av barnen i sätesbjudning med kejsarsnitt, och över 50 procent av tvillingarna med kejsarsnitt, enligt statistik från Socialstyrelsen.

Kejsarsnitt är i sin tur kopplat till negativa hälsoeffekter. Kvinnor som fött med kejsarsnitt har i senare graviditeter ökad risk för missfall samt allvarliga komplikationer såsom placenta previa (föreliggande moderkaka), uterusruptur (att livmodern spricker) och dödfött barn.

Barn födda med kejsarsnitt har bland annat ökad risk för astma och fetma senare i livet. Den lilla forskning som finns på ämnet visar att både tvillingfödsel och sätesfödsel kan vara lämplig i hemmet, särskilt om kvinnan vill undvika kejsarsnitt. 

IVO:s krav svåra att uppnå

IVO:s nedslag är dock inte begränsade till riskförlossningar utan är mer långtgående och berör alla kvinnors rätt att välja födelseplats. Myndigheten har gjort nedslag mot samtliga hembarnmorskeverksamheter i landet, exempelvis mot assistans av förstföderskor.

Det handlar alltså inte längre bara om riskfödslar i hemmet, utan även om förstföderskor vilket utgör drygt 40 procent av gravida kvinnor. Dessutom ställer IVO krav som är svåra eller omöjliga att uppnå, till exempel på individuell läkarordination av läkemedel. I nuläget finns inget etablerat system för detta, och många läkare är förbjudna att skriva ut läkemedel ämnade för hemfödslar.

I förlängningen handlar det alltså om inskränkning av alla kvinnors rättigheter, i och med att man omöjliggör eller åtminstone försvårar in absurdum hembarnmorskeri som verksamhet.

IVO:s agerande har redan lett till att flera hembarnmorskor slutat, och om inget ändras kommer det snart inte finnas några hembarnmorskor kvar. Kvinnor lämnas därmed utan alternativet att föda hemma med barnmorska – stick i stäv med forskningen om säkerhet i födandet.

Forskningen inte perfekt – men visar på fördelar

Forskningen visar att det är säkrare för kvinnor, såväl förstföderskor som omföderskor, med lågriskgraviditet att föda hemma med barnmorska jämfört med på sjukhus på grund av minskad risk för kejsarsnitt, sugklocka, stor blödning, stora bristningar, klipp i underlivet och infektion.

Forskningen visar vidare ingen statistiskt signifikant skillnad för barn som föds på en barnmorskeassisterad hemfödsel jämfört med på sjukhus gällande allvarliga utfall, varken för först- eller omföderskor med lågriskgraviditet. Detta är resultaten från de två största studierna med högst evidensvärde inom området, nämligen två metaanalyser som sammanväger resultat från flera kohortstudier.

Med detta sagt är forskningen på området inte perfekt. Inom medicinsk forskning har randomiserade kontrollerade studier högst evidensvärde. I sådana studier slumpas studiedeltagarna till olika alternativ, vilket i detta fall skulle vara hemfödsel respektive sjukhusfödsel. Sådana studier kommer sannolikt aldrig att finnas, då det inte skulle vara etiskt försvarbart.

Dessutom finns en fundamental begränsning i forskning – nämligen att det är skillnad på vad som är säkrast enligt statistiken och vad som är säkrast för individen. Detta är särskilt sant för födslar.

Frågan om oxytocin

Hormonet oxytocin driver födseln framåt och utsöndras vid trygghet och lugn, vilket är varför miljön är så viktig för födandet. Var och en känner sig trygg i olika miljöer, vilket gör valet av den säkraste platsen att föda på till en individuell fråga. Att främja det kroppsegna oxytocinet är att främja okomplicerade förlossningsförlopp, vilket är avgörande för säkerheten i födandet för såväl kvinnan som barnet.

Forskningen kommer aldrig kunna säga var en enskild individ känner sig tryggast, hur många studier det än görs. Därmed är säkerhetsbedömningen för individen något som kräver självrannsakan och självkännedom, utöver kunskap om evidensläget.

De som hävdar något annat förstår varken forskning eller födande. Som referens föder omkring 60 procent av förstföderskor och 25 procent av omföderskor på svenska sjukhus idag med värkstimulerande dropp innehållandes syntetiskt oxytocin, enligt statistik för Gravidregistret. Detta kanske säger något om hur icke-oxytocinfrämjande sjukhus är för många kvinnor.

Notera dock att detta inte endast handlar om medicinsk säkerhet, utan den fundamentala frågan är: ska kvinnor ha rätt att ta informerade val om hur och var de föder sina barn? För oss är svaret självklart: ja. Därmed borde hembarnmorskeri faciliteras – inte motarbetas.

//Malin Dufour, hemföderska och huvudförfattare till debattartikeln

Katja Krauze, hemföderska

Anja Eklund, hemföderska

Thea Pettersson,hemföderska

Linnéa Claesson, hemföderska

Nathalie Dewan, hemföderska

Linn Hannu, hemföderska

Maria Laura Vergara Kristenson, hemföderska

Karin Cassel, hemföderska

Arezo Zárate, hemföderska

Tove Widén, hemföderska

Natalie Grimsby, hemföderska

Frida Abelli, hemföderska

Violeta Talevska, hemföderska

Rebecca Rastad, hemföderska

Malin Malmberg, hemföderska

Anna Wachtmeister, hemföderska

Ulrika Ernvik, hemföderska

Malou Berndtsson, hemföderska

Therese Lind, hemföderska

Anna Teresia Berg, hemföderska

Mia Rishel, hemföderska

Emma Wendesten, hemföderska

Linnéa Kollberg, hemföderska

Karolina Stridh, hemföderska

Lisette Lindberg, hemföderska

Daniela Sund, hemföderska

Åsa Faringer, hemföderska

Jessica Nilsson, hemföderska

Aska Törrö, hemföderska

Malin Yring, hemföderska

Diana Selck-Paulsson, hemföderska

Yo-Shi Svanberg, hemföderska

Kathrin Göransson, hemföderska

Ida Josephine Hildén, hemföderska

Agneta Mattiasson, hemföderska

Morlin Schubert, hemföderska

Angelica Andersson, hemföderska

Anna Peterson Lunki, hemföderska

Stina Zakrisson, hemföderska

Moniqa Nilsson, hemföderska

Terese Wahlberg, hemföderska

Anna Jonasson, hemföderska

Sara Hamrin, hemföderska som blev överförd till sjukhus

Linda Flemström, hemföderska som blev överförd till sjukhus

Emelie Nilsson, hemföderska som blev överförd till sjukhus

Karin Sutare, hemföderska och f.d. ordförande för föreningen Föda Hemma

Opokua Britton Cavaco, hemföderska och doula

Anna Bjelkefelt, hemföderska och doula

Sigrid Nordström Isaksson, hemföderska och doula

Nina Snäll, hemföderska och doula

Nadia Esselen, hemföderska och doula

Josefine Åkesson, hemföderska och doula

Tina Matuschek, hemföderska och doula

Lovisa Lindberg, hemföderska och doula

Lisa Feuerbach Wengel, hemföderska och doula

Malin Thuresson, hemföderska och doula

Stina Sahlin-Mercke, hemföderska och doula

Evelina Wennerbäck Douglas, hemföderska och barnmorska

Lisette Wennström, hemföderska och barnmorska

Helena Maass, hemföderska och hembarnmorska

Cornelia Andersson, hemföderska och hembarnmorska

Victoria Jonasson Hammar, hemföderska och hembarnmorska

Sophia Hoy, hemföderska och hembarnmorska

Susanna Olsson, hemföderska och hembarnmorska

Mimansa Madheden, hembarnmorska

Agneta Bergenheim, hembarnmorska

Renée Hallberg, hembarnmorska

Kirsten Nisted, hembarnmorska

Viveca Crafoord, hembarnmorska

Cia Sandström, hembarnmorska

Angelique Nord, hembarnmorska

MarieLouise Müller, hembarnmorska

Sigrid Alwall Ekendahl, hembarnmorska

Ann Petrén, hembarnmorska

Martina Liffner, hembarnmorska

Maria Strand Helzenius, hembarnmorska

Cayenne Ekjordh, jordemor

Liisa Svensson, barnmorska (f.d. hembarnmorska) och adjunkt

Michelle Aguilar, barnmorska

Maria Olsson, barnmorska

Floor van Odijk-Luijben, barnmorska

Sara Häll, barnmorska

Helena Dahlström, barnmorska och doula

Camilla Kolmodin, förlossningspedagog och doula

Naomi Farragher Morén, doula

Malin Myllykoski, doula

Ditte Hedrenius, doula

Li Lövebrant, doula

Mathilda Fransson, doula

Marielouise Olsson, doula

Clara Nelzén, doula

Agnes Tripkou, doula

Jeniffer Lenz, doula

Ida Schill, mamma

Sabina Hedström, mamma

Torunn Oscarsdotter Pindamo, mamma

Rania Kader, mamma

Helena Knuths, mamma

Rebecka Bark, mamma

Martin Thelin, pappa till barn fött hemma

Christoffer Stridh, pappa till barn fött hemma

Theo Gottberg, pappa till barn födda hemma

Boris Snäll, pappa till barn födda hemma

Joe Badjie, pappa till barn födda hemma

Niklas Ingholt, pappa till barn födda hemma

Fredrik Johnson, pappa till barn födda hemma

Jonathan Lemethy, pappa

Ruben Faringer Hultberg, pappa

Elisabeth Malmberg, mormor till barn födda hemma

Lars Göran Karlsson, morfar till barn födda hemma

Anna Toss, journalist

Maria Holgersson, sjuksköterska

Lina Marjeta, medmänniska

Kristina Turner, författare och födelseaktivist

Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetsmiljön, utbildningen — vad får dig att tända till?

På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du tycker om sådant som rör din jobbvardag. Texter publiceras på vardfokus.se och i tidningen.

• Skriv kort och kärnfullt.
• Redaktionen väljer bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
• Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
• Skicka med ett foto på dig.
• Mejla texten till debatt@vardfokus.se.