I Stockholm protesterar en grupp sjuksköterskestudenter mot arbetsgivarnas kartellbildning och kräver 24 000 kronor i ingångslön.
Här är kommentarer på nyheten från Vårdfokus webb:
Byta jobb får upp lönen
Stå på er blivande kolleger! ?Hoppas det är lite mer klös i er 80-talister för det behövs lite mer kurage när det gäller att visa yrkesintegritet tycker jag.
Löneutvecklingen enligt min erfarenhet sker inte på en arbetsplats utan genom att byta arbetsgivare, även om det låter helt galet. Tips är ju att kanske söka mindre attraktiva jobb i början och sedan prova er fram hos olika vårdaktörer. Då skapar ni er en bred bas och lär känna vårdens strukturer och kultur. Lycka till!
— Markus?
Kolla lönespridningen
Superbra! Stå på er! Min lön efter sju år som akutsjuksköterska i Örebro är 23 800.
Oavsett vad ni får i ingångslön — kolla alltid upp hur lönespridningen ser ut på arbetsplatsen och fråga er själva om det är värt att ta anställning där. Ser du äldre kolleger som arbetat länge och inte har mer än 5 000 mer än din erbjudna ingångslön så kanske det är värt att se sig runt efter andra jobb.
— Pernilla Bjering Dahlén
Vi äldre måste också ta ansvar
Era krav ställer krav på oss redan utbildade! Att löner för nyexaminerade höjs är viktigt men som flera kommentatorer varit inne på gäller det att lönespridningen ökar. Och där har vi med många år i yrket också ett ansvar. Tänk efter vad studenternas krav på acceptabla löner motsvarar för din erfarenhet och komplexa arbetssituation. Vi kan inte bara lämna över ansvaret för att öka lönerna till 80-talisterna, vi ska kämpa tillsammans.
— Camilla Blomquist
Men var är facket?
Kanon, men varför kom inte initiativet och kritiken mot kartellbildningen från facket?
— Kalle
Alla kan inte tacka nej
Det finns ju de som faktiskt inte kan tacka nej till ett jobb, oavsett lön. Hamnar ni sen i arbetslöshet efter utbildningen (det är ju en sak att tacka nej till jobb innan ni tagit examen) så får ni ingen ersättning eftersom ni själva tackar nej. Men förhoppningsvis får ni en högre lön och behöver inte hamna i den sitsen.
— Anna