Låt inte covid-19 stoppa rökavvänjning
Effektiv rökavvänjning ger stora hälsovinster till låg kostnad, men vården satsar för lite på det. Ännu värre har det blivit under pandemin, trots att rökfrihet skyddar mot allvarlig covid-19. Nu behöver vi ta krafttag, skriver sjuksköterskan Ann Post och läkaren Matz Larsson.
Den som i unga år blir beroende av att röka tobak kortar sitt liv med i genomsnitt tio år. Att stödja till rökstopp kan ge enorma hälsovinster till låg kostnad. En trettioåring som får stöd till att sluta vinner i snitt tio levnadsår, 50 åringar vinner fem till sex levnadsår.
Siffran minskar vid ökande ålder men rökavvänjning är ändå en av vårdens mest kostnadseffektiva behandlingar. Effektiv rökavvänjning är sannolikt hundra gånger mer kostnadseffektiv än de nya och nobelprisbelönade lungcancermedicinerna.
Dessa läkemedel är av stort värde till de som drabbats av lungcancer. Vinsten mätt i ”kostnad per vunnet levnadsår” blir avgörande när nya läkemedel introduceras och prissätts. En halv miljon per vunnet levnadsår anses ytterst konkurrenskraftigt. Vid effektiv rökavvänjningshjälp blir kostnaden per vunnet levnadsår endast några tusen kronor.
Det har också högsta prioritering i Socialstyrelsens riktlinjer att behandla/hjälpa dagligrökare att sluta, men i praktiken ser det annorlunda ut. De som jobbar med tobaksavvänjning har i många fall för lite tid avsatt, mindre lämplig lokal, osäker anställning — exempelvis i projektform. Finns det tobaksavvänjning marknadsförs den ofta bristfälligt.
Får de som utbildas överhuvudtaget utrymme att jobba med tobaksavvänjning?
Covid-19 borde göra rökavvänjning ännu viktigare. Det menar så gott som alla forskare när man granskar litteraturen. Uppfattningen är att hjälp att sluta röka är särskilt viktigt under covid-19 och att på köpet blir landet bättre rustat inför kommande pandemier — även vid vanlig influensa är rökning en mycket negativ faktor.
Hur kan hjälpen till de tobaksberoende förbättras? Vilka insatser har störst effekt? Vi behöver veta mer om den tobaksavvänjning som bedrivs i Sverige och kvalitetssäkra den. De senaste 20 åren har det utbildats fler än tusen diplomerade tobaksavvänjare i Sverige. Men vad händer efter utbildningen är klar? Vilka resultat uppnås? Får de som utbildas överhuvudtaget (utrymme att) jobba med tobaksavvänjning?
En lösning kan vara i sikte då det under 2020 har lanserats en nationell databas om tobaksavvänjning, utifrån en dansk förlaga som varit mycket framgångsrik. Forskningsprojektet utgår från Lunds Universitet med stöd av FORTE/Vetenskapsrådet.
Det kan ge en överblick av var tobaksavvänjning sker samt vilka former av stöd som erbjuds. Inom ramen för projektet ges också feedback och kunskap till tobaksavvänjaren genom en sex månaders uppföljning av behandlingen. Genom en bred anslutning kan kunskapen om effektiva behandlingar till olika grupper öka, inte minst till utsatta och sårbara grupper som röker mer.
Rökavvänjning borde vara ett prioriterat inslag i pandemibekämpningen.
Under pandemin har många tobaksavvänjare omplacerats och patienter har nekats hjälp med rökavvänjning i månader. Det verkar som tobaksavvänjning mot bättre vetande fått ännu lägre prioritet under covid-19.
Det är förståelig att man måste prioritera vid en pandemi men problematiskt om just tobaksavvänjning nedprioriteras. Covid-19 har till dags dato tagit 7 000 liv i Sverige, en förfärande siffra, men detta år dör (som vanligt) 12 000 svenskar till följd av tobaksrökning. Att vara rökfri skyddar mot allvarlig covid-19, rökavvänjning borde därför vara ett prioriterat inslag i pandemibekämpningen.
Att bygga upp en nationell databas om tobaksavvänjning kan tyckas överambitiöst i dessa tider. Men exemplet Region Örebro där många patienter blivit inkluderade visar att det inte har ökat arbetsbelastningen enligt tobaksavvänjarna utan upplevs som en service.
Till sist. Det kommer glädjande nyheter om vaccin. Kanske ser vi ljuset i slutet på tunneln snart? Vi behöver dock försvara tobaksavvänjningen, framhålla vikten av den även under pandemin, så inte alla avvänjare omplaceras till vaccinationsuppdrag och dylikt. Just nu är det en lämplig tid att tänka nytt. Vi behöver samla kunskapen om tobaksavvänjning i Sverige och genom att förankra projektet i verksamheten är vi bättre rustade. Det är bra att vara förberedd. Vi hoppas på ett bättre år 2021!
Matz Larsson, Överläkare, Hjärt Lung Fysiologikliniken, Universitetssjukhuset Örebro, docent, Kliniskt Centrum för Hälsofrämjande Vård, Lunds Universitet
Ann Post, Leg sjuksköterska, Med Dr, Tobaksavvänjningsexpert
Sluta Röka Linjen, Sjuksköterskor mot Tobak