Privata alternativ har inte effektiviserat vården och välfärden

Förhoppningarna om att privata alternativ inom välfärden skulle leda till minskad byråkrati och högre effektivitet har inte infriats, skriver ledande välfärdsforskare på DN debatt.

En grupp ledande svenska välfärdsforskare har för första gången gått igenom statistik och forskning på samtliga välfärdsområden. Syftet har varit att undersöka om privatiseringen och konkurrensutsättningen, som pågått under 20 år, lett till minskad byråkrati och högre effektivitet inom välfärdssektorn, som det argumenterats för när förändringarna genomförts. 

Forskarnas svar är nej. ”Utifrån befintliga studier kan vi inte hitta några vetenskaplig belägg för att de högt ställda förhoppningarna om att ökad konkurrens skulle leda till förbättringar av välfärden har infriats”, skriver de.

Ökad valfrihet

Inom de flesta områden har varken kvaliteten eller effektiviteten ökat. Forskarna kan se att exempelvis vårdvalet lett till ökad tillgänglighet och valfrihet för medborgarna. Detta kan ses som ett värde, men riskerar också att leda till ökad segregation.

Utländska studier visar att resursstarka individer lättare kan dra nytta av ökad valfrihet. Det finns inga svenska studier kring detta, förutom när det gäller skolan där det konstaterats att ökad valfrihet lett till ökad segregation.

En djungel av val

Forskarna ifrågasätter också hur väl ökad valfrihet fungerar på marknader, som vården, där medborgarna/kunderna kan ha svårt att sätt sig in i vilka olika tjänster de olika aktörerna erbjuder. Systemet kan också uppmuntra de konkurrerande verksamheterna att lägga skattepengar på marknadsföring och att pressa sina kostnader.