”Vi utsätter oss för risk men får inget för det”
DEBATT. Vårdpersonal på dialysen vid Östra Sjukhuset i Göteborg hade det slitsamt redan innan pandemin. Sedan början av mars jobbar de övertid och dubbelpass, under dåliga förhållanden och iklädda varma skyddskläder, för att covidpatienter ska få livsnödvändig vård. "För detta får vi inget extra. Det är dags att vi synliggörs och får betalt för det arbete vi lägger ner".
Vi är sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar på en dialysmottagning här i Göteborg. Dialys är en livsuppehållande behandling som en patient behöver genomgå två till tre gånger i veckan för att få sitt blod renat och bli fri från vätska som annars hade kommit ut som urin.
Under den nu pågående pandemin dialyserar vi patienter från alla dialyskliniker i Göteborg (Sahlgrenska, Mölndal, Lundby, Östra Sjukhuset) med Covid-19 smitta eller misstänkt smitta och utöver detta utför vi även provtagning av Covid-19. Detta är något helt nytt för oss och kräver mycket resurser vad gäller planering, material och personal. I bästa möjliga mån skickas friska patienter till andra kliniker.
Under en vanlig dag dialyserar vi friska patienter på förmiddagarna. Vid behov dialyserar vi samtidigt en till två patienter med Covid-19, på ett rum som vi har lånat av infektionsmottagningen. Rummet har tillfälligt justerats för dialys då vi måste ha tillgång till vatten till en vattenrening och dialysmaskiner. För att få plats med alla dialyspatienter med Covid-19 dialyserar vi även smittade patienter på en av våra storsalar flera kvällar i veckan. Vi har ingen sluss som de andra infektionsavdelningarna, utan i anslutning till en av våra salar har det byggts upp en vägg, så att patienter kan komma in i en sluten sal för att förhindra smitta.
Vi klär oss med skyddsrock, hätta, tossor, visir, minst 2-3 lager handskar, munskydd eller försvarets skyddsmask. Det är varmt, mycket varmt. Risken att göra fel ökar eftersom vi blir trötta och slöa i huvudet efter att ha andats i en mask under 6 timmar, oftast längre. För att spara skyddsutrustning försöker vi äta lunch och gå på toaletten innan vi går in i dialysrummet. På kvällen finns ingen läkare på plats utan endast en jour via telefon
Vård av dialyspatienter med Covid-19 är inte valbart och vi som personal utsätter oss för en stor risk utan extra ersättning som risktillägg eller bättre övertidsersättning. Då dialys är en livsuppehållande behandling känns det viktigt att lyfta fram vår personalgrupp som ofta hamnar i skymundan. Vi känner dock att den pågående pandemin tär på en redan liten arbetsgrupp, fysiskt och mentalt, där vi i nuläget inte ser något slut.
Trots rådande pandemi ger vi fortsatt vård av god kvalitet och hittills har inte själva dialyserna varit problemet, för det kan vi.
Ett stort logistiskt problem har varit transporter av Covid-19 patienter då det i nuläget finns ett fåtal bilar som används som Covid-taxi. Vi har patienter med Covid-19 som kan gå och förflytta sig självständigt, de som kan gå och förflytta sig självständigt men som behöver stöd för att ta sig in och ur en taxibil samt de som är rullstolsburna. De patienter som kan gå och förflytta sig självständigt hänvisas till sittande Covid-taxi och de som behöver stöd samt är rullstolsburna hänvisas till att åka liggande transport.
Chaufförerna som kör sittande Covid-taxi kan inte stötta patienten utan att ta på sig extra skyddsutrustning, vilket ibland har varit ett problem. Därför hänvisas patienter som kan gå och förflytta sig självständigt men som behöver stöd samt är rullstolsburna till liggande transport. Ibland anser chaufförer att patienter är i för dåligt skick efter dialys och kan neka till hemtransport, tidvis har bokningar försvunnit och emellanåt ifrågasätts bokningens relevans av chaufförer och bokningspersonal. Oftast får vi ingen återkoppling förrän vi själva ringer upp och undrar vart taxin tagit vägen. Vi som personal kan då få vänta i flera timmar i full skyddsutrustning och har ofta fått jobba över på grund av detta. Trots allt är de flesta patienterna oerhört nöjda och vi väntar tålmodigt på att fler ska tillfriskna, men det tar lång tid.
Nuvarande situation innebär extrapass, övertid samt dubbelpass vid behov för att få verksamheten att gå runt. I vanliga fall är vår semesterperiod juni till augusti men i år innefattar semesterperioden även september. Vi förbereds också för mer övertidsjobb och dialys av Covid-19 patienter i respirator på IVA.
Det är inte på vår vårdenhetschef som vi är frustrerade, som av egen omtanke och efter de förutsättningar han ges av ledningen, själv går ut i vården, förser oss med korrekt skyddsutrustning, utbildning, sköter planering och uppmuntrar till en öppen dialog. Det stöd och den insats han gör uppskattar vi oerhört mycket.
Frustrationen växer över politikers och sjukhusledningens syn på sin personal och deras insats, som redan innan denna pandemi, inte var värderad efter den arbetsinsats som utförs. Många av oss känner därför en oro för att politiker när denna kris är över, kommer att glömma vår insats och inte bidra till förbättrade arbetsvillkor och löner.
Allt sätts nu på sin spets inom vården och det är därför dags att förmedla till Sahlgrenskas ledning och allmänheten hur vi har det. Vi som inte kan stanna hemma och måste ställa upp oavsett risk. Det är hög tid att vi som dialyspersonal, som nu är en bärande pelare i samhället, synliggörs och får betalt för det arbete vi lägger ner!
/ Vårdpersonal på Dialysmottagning 305 Östra Sjukhuset Göteborg