Bäst om Socialstyrelsen hanterar misstag i vården tycker Vårdförbundet

Bäst om Socialstyrelsen hanterar misstag i vården tycker Vårdförbundet
Anna-Karin Eklund vill att misstag i vården ska hanteras av Socialstyrelsen. Foto: Cecilia Larsson

När sjuksköterskan sätter en grind på den förvirrade patientens säng mot hans vilja ska hon inte åtalas. Misstag i vården ska hanteras av Socialstyrelsen. Det anser Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund.

I morse berättade vi i en artikel att en sjuksköterska som sätter en sänggrind mot patientens vilja nu riskerar att bli av med sin legitimation eller åtalas eftersom Socialstyrelsens föreskrifter om tvångsåtgärder har upphört.

Men att en sjuksköterska kan åtalas och ställas inför rätta för att använda tvång utan patientens medgivande är inget nytt, konstaterar Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund. Däremot anser hon inte att det är bra. 

– Alla misstag i vården kan ses som brott och därmed gå till en civilrättslig domstol. Vi vill att de i stället ska hanteras inom det system vi har, det vill säga av Socialstyrelsen.

Både integritet och säkerhet måste säkras

Eftersom de i juni borttagna föreskrifterna avsåg äldre- och demensvård är det just dessa vårdformer som har uppmärksammats mest. Men det är inte bara där som begränsnings- eller skyddsåtgärder används. Även i akutsjukvården kan det behövas en grind eller en larmmatta för att den nyopererade gamle mannen, som är förvirrad och vill gå hem, inte ska ramla när benen inte bär.

Där liksom i demensvården efterlyser Anna-Karin Eklund samtal kring hur både patientens integritet och säkerhet ska säkras.

– Vi brister i vården. Vi gör det vi tycker är det enda raka. I stället måste vi tänka igenom varför vi gör på ett visst sätt, fundera över alternativen och vi måste ha en dialog med patienten.

Mer kunskap behövs

När det gäller demensvården har Vårdförbundet påtalat att bemanningen ofta är för låg. Men Anna-Karin Eklund tycker att problemet är mer komplext än så; det behövs också mer kunskap i demensvården, konstaterar hon.

– Det handlar också om när en person med demenssjukdom kan vara ensam – det går ju inte att punktmarkera varje enskild person. Vi måste ha en dialog både kring vad och hur vi gör för att säkra både integritet och säkerhet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida