De som leder sjukvården saknar kunskap för att kunna prioritera

Sjukvårdens ledningssystem är inte byggda för öppna prioriteringar. Ledningarna saknar data om hur patienter mår före och efter behandlingar, och utan kunskap om vårdens effekter är det svårt att avgöra vad som ska prioriteras.

15 oktober 2010

Sjukvården måste förändra sin ledningsorganisation om det ska gå att genomföra prioriteringar. Det har forskaren Susanne Waldau vid Umeå universitet kommit fram till. Nästa vecka disputerar hon på en avhandling där en slutsats är att det behövs en översyn av sjukvårdens ledningssystem.
 
– Sjukvårdens ledningar har inte tillgång till rätt information och därför styr de med ekonomi och bemanningsfrågor som grund, i stället för att se till innehållet i vården, säger hon.
 
Det finns professionellt baserade utvecklingsarbeten och prioriteringsprojekt, men det är inte dessa Susanne Waldau har studerat. Det hon kan konstatera är att ledningssystemen inte styrs av frågor som: Hur ser behoven ut? Hur använder vi resurserna? Vilken effekt har det?
 
En modell i Västerbotten
 
I avhandlingen beskriver hon en modell för prioriteringar som skapades och prövades i Västerbottens läns landsting under 2008.
 
– Där minskade vi utbudet av lågprioriterade åtgärder, som operationer eller behandlingar för lindriga tillstånd, vilket frigjorde resurser för att finansiera nya metoder som gör stor nytta, säger Susanne Waldau.
 
Men hon understryker att avhandlingen inte handlar om vad som ska prioriteras utan om hur landstingen kan rusta sig för att kunna genomföra de öppna prioriteringar som riksdagen tog beslut om redan 1997.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida