Det krävs mod för att förändra vården
Det fordras mod för att arbeta i vården, inte minst när det gäller att förändra arbetssättet. Så mod borde läggas till i den lista över kompetenser som behövs för att klara framtidens vård. Det säger Ania Willman, Svensk sjuksköterskeförenings ordförande, på Nationella prioriteringskonferensens sista dag.
Medan gårdagen ägnades rätt mycket åt prioriteringsfrågor på en rätt så abstrakt nivå kom praktiken i fokus i dag, åtminstone på seminariet om förbättringskunskap där Ania Willman deltog. Och det är bra, tyckte hon, när hon i slutet av seminariet utvärderade diskussionerna.
– Vi borde få fram fler exempel på hur det går till i verkligheten. Då blir det mer gripbart än om man visar diabilder och pratar om prioriteringsutredningens tre principer. Och kanske kan det leda till efterföljd.
Det praktiska exemplet som diskuterades var hur man genom att förändra arbetssättet lyckades korta väntetiderna från sex månader till 14 dagar för neurologpatienter på medicinkliniken på sjukhuset i Eksjö. Samtidigt som stressen bland vårdpersonalen halverades. De avstod från att begära mer pengar och att kräva att få skära ner på verksamheten. I stället begärde man från klinikens sida att få stänga ungefär var fjärde sängplats, forma team av personalen som sedan tog emot patienterna och såg till att de fick adekvat behandling. Samt att få behålla pengarna.
– Det var väldigt viktigt att landstingsledningen gick med på det. Annars hade det aldrig blivit något av det hela, sa Mats Bojestig, då klinikchef i Eksjö, nu planeringsdirektör på Jönköpings läns landsting.
Strunta i motståndare
Ledningens stöd var alltså en viktig faktor; en annan det goda samarbete som man redan hade arbetat upp med primärvården och kommunerna. Det var också viktigt att låta processen få ta sin tid. Och att våga satsa på dem som var positiva och strunta i dem som var motståndare. Det var bland annat den faktorn som fick Ania Willman att vilja inkludera begreppet ”mod” i de krav på kompetenser som fordras för att utveckla vården.
Anja Willman efterlyste också mer förbättringskunskap i vårdutbildningarna. Och att den görs betydelsefull:
– Sätt den på tentan så lär de sig det, som hon uttryckte saken.
En annan av deltagarna tyckte också att en viktig lärdom var att man i Eksjö agerade sig in i ett nytt system i stället för att först lära sig systemet och sedan agera.
I Jönköping fortsätter utvecklingen av vården. Ett av de projekt Mats Bojestig ledde var att försöka skapa ett budgetsystem som främjar samarbete inom vården. Det kanske också fordrar mod.
Väljer aldrig bort kvalitet
Tidigare under dagen hade Mari Broqvist från Prioriteringscentrum i Östergötland presenterat en undersökning som bland annat visade att man som patient kan vara beredd att vänta på sin tur och välja bort behandlingar, men däremot inte att tubba på vårdens kvalitet. Rapporten, Prioriteringar – det omvända perspektivet, som redovisar patienternas syn på prioriteringar, publiceras inom kort.
Elisabeth Wertoft från Lunds universitet visade i sin enkätundersökning att allmänheten vill att läkare ska stå för prioriteringar, såväl vertikalt: i den praktiska verksamheten, som horisontellt: när det gäller att besluta om resursfördelningen inom vården.