Högre krav på respekt i hemmet

I sitt eget hem är den sjuke autonom och bestämmer själv. När vårdpersonalen stiger in med blöjpaket och vill installera en ryggsparande lyft kan det bli kollision. Lyhördhet och kompromissvilja är nödvändigt.

29 februari 2008

Göran Lantz, etikprofessor på Ersta Sköndal högskola i Stockholm, betonar betydelsen av att när man kliver innanför tröskeln i ett privat hem vara uppmärksam på just det hemmets villkor. På sjukhus är patienten inlagd en kort tid och kan oftast stå ut med att inordna sig i vårdens rutiner och att respekten för den enskildes vanor och önskemål inte är lika stor som i hemmet. Men när sjuksköterskor och undersköterskor kommer hem till den sjuke är kraven större.

– Rent allmänt gäller etiska förhållningsregler överallt. Det mesta är gemensamt. Helst skulle vi vara samma hänsynsfulla människa i hemmet, på banken och på sjukhus. Ändå är det olika, säger Göran Lantz.

I hemmet är den sjuke värd och vårdpersonalen gäster. Den sjuke är autonom och vårdpersonalen är begränsad av den sjukes krav och villkor. Utmaningen är att skapa en miljö som det går att vårda i. Vårdpersonalen har krav på hygien och en acceptabel arbetsmiljö, som exempelvis en flyttbar säng som går att höja och sänka. Det måste bli ett kompromissande, men trots det kan säkert situationer uppstå som inte går att lösa, konstaterar Göran Lantz. Men många onödiga konfliktsituationer tror han kan undvikas.

– Vårdpersonalen tar med sig sina rutiner; de går in och tar kanske på sig sina blå skoskydd trots att patienten inte vill det. Sådana rutiner borde man kunna ta bort i patientens hem.

Ett annat exempel är läkemedel. Var och en kan välja att gå till flera läkare och få mediciner av olika slag utskrivna, och äger dem själv i bokstavlig mening. På institution administrerar sjuksköterskan och har på det sättet kontroll över patientens läkemedelskonsumtion. I hemmet kan sjukskötersk­an däremot inte plocka bort de läkemedel som inte är ordinerade just nu. Gör hon det är det faktiskt stöld, påpekar Göran Lantz.

Även närståendes roll blir en annan när patienten vårdas i sitt hem, särskilt för den eller de som lever tillsammans med den sjuke.

– Anhöriga är både ett problem och en tillgång. Det blir ännu mer tydligt i hemmet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har anhöriga en enda rättighet och det är att få information om patienten själv inte kan ta emot den. I verkligheten är anhöriga starka aktörer, i synnerhet i hemmet. Kloka sjuksköterskor och läkare diskuterar med anhöriga, men det är ändå patienten som tillsammans med de professionella beslutar.

Göran Lantz konstaterar att även om anhörigas inblandning inte har något lagstöd så har de väldigt mycket att säga till om, särskilt i hemsjukvård. Det kommer an på vårdpersonalen att se att en människa inte är en isolerad ö, utan i de flesta fall lever i ett sammanhang och med en familj. Det kan bli problem om de närstående försöker ta över beslut, säger Göran Lantz. Men oftast är de en resurs och vet kanske hur maken, makan, mamman eller pappan hade velat ha det.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida