”Pandemin visar att mänskliga värden varit förbisedda under många år”
NU är ett perfekt tillfälle för politiker och höga chefer att ta ett större etiskt ansvar för vården. Pandemin blottar problem som bara makthavare kan förändra. Vårdpersonalen ska inte behöva stå ensamma med ansvaret, säger Erica Falkenström, etikforskare.
I mer än 10 år har Erica Falkenström studerat etiskt ansvarstagande bland hälso- och sjukvårdens beslutsfattare och vilken plats etiken har i vårdens organisationer och styrsystem.
Senast hon intervjuades av Vårdfokus var i Almedalen sommaren 2018. Tanken på trängsel i Visbys soliga gränder känns nästan overklig. Men forskningsresultaten som hon berättade om då är mer aktuella än någonsin tidigare – tydliggjorda av pandemin.
Etiken läggs åt sidan
I hennes studier pratade vårdens högsta chefer, tjänstemän och politiker om att de hade ett viktigt etiskt ansvar för vårdens villkor. Men i praktiken vägde de inte in några etiska synvinklar när de fattade beslut som påverkade vårdens förutsättningar. Däremot förväntade de sig att andra tog ansvar för etiken, visar Erica Falkenströms forskning.
Etiska vägval i en pandemi
I en rapport från maj i år redovisar Smer, Statens medicinsk-etiska råd, vilka principer och värden som bör vägleda beslut vid en pandemi. Dessa är:
- Minimera skada och rädda liv
- Människovärde
- Personlig integritet och frihet
- Rättvisa och jämlikhet
- Vetenskaplig grund
- Proportionalitet
- Tillit
- Solidaritet
I sina rekommendationer skriver Smer att beslutsfattande vid en pandemi inte enbart kan baseras på fakta och vetenskapligt underlag. ”Val mellan olika handlingsalternativ kräver att beslutsfattaren tar ställning till olika värden och värdekonflikter.”
Källa: Smer
Istället var vårdens makthavare fokuserade på ekonomi och hur de skulle få mer vård för pengarna. Och det är styrmodellerna som används för att leda och organisera vården i dag, som drar beslutsfattarna åt det här hållet, menar Erica Falkenström.
Även högre chefer som var läkare – med yrkesetiska skyldigheter – satte kortsiktiga ekonomiska intressen före patienternas säkerhet när det blev en konflikt mellan värden och målsättningar, berättar Erica Falkenström.
Det är något i det mänskliga som går sönder när etikens kärnvärden trängs undan
Självklart måste prioriteringar göras. Men på regional beslutsfattarnivå gjordes det utan etisk analys. Detta trots att etiska värden har en viktig plats i lagstiftningen, som säger att lika villkor, respekt för alla människors lika värde och värdighet, och vård efter behov är de främsta målsättningarna med hälso- och sjukvården.
– Man kan fråga sig om politiker och höga tjänstemän förstår konsekvenserna av besluten de fattar, eftersom ansvaret för ekonomi och etik hålls isär, säger Erica Falkenström.
Står ensamma med ansvaret
Det här är något som coronapandemin gett många exempel på.
För när makthavarna inte tar etiskt ansvar förflyttas olösta problem och dilemman i stället neråt i organisationen. I slutändan är det vårdpersonalen, de som arbetar närmast patienterna, och deras nära chefer, som får stå där ensamma med ansvaret, trots bristande förutsättningar.
Tidigt under pandemin stod det klart att Sverige inte hade några beredskapslager. Upprörande, men inte förvånande, enligt Erica Falkenström. Snarare typiskt för det affärstänk som finns i styrningen av vården i dag, säger hon. För vem tjänar pengar på att bygga upp beredskapslager? Bristen på skyddsutrustning ser hon också som exempel på hur ansvar hackats upp och fördelats på så många olika aktörer att viktiga etiska värden faller mellan stolarna.
Konsekvensen blev i det här fallet oskyddad vård- och omsorgspersonal. Framförallt i äldreomsorgen där många gamla smittats och dött. Men pandemin har också satt ljus på hur underbemanning, låg utbildning, minutstyrning, stress och osäkra arbetsförhållanden påverkar arbetsmiljön i en kvinnodominerad sektor och vården och omsorgen av våra äldre. Problem som egentligen varit kända av många sedan tidigare, men som ingen gjort något åt.
Vad är etisk kompetens?
- Att fatta beslut kräver ibland svåra etiska prioriteringar och ställningstaganden. Den som har etisk kompetens kan uppfatta vilka etiska värden som står på spel (som hälsa, frihet, jämlikhet, rättvisa).
- Etisk kompetens innebär också att kunna göra en etisk analys om flera värden står i konflikt med varandra. Det hjälper beslutsfattare att bedöma om det värde de väljer är värt sitt pris.
- Besluten blir mer välgrundade och lättare att motivera. Ytterst hjälper etiken oss att göra gott och rätt mot varandra.
Slutkörd vårdpersonal, som stått i frontlinjen och fått mycket uppmärksamhet under pandemin, har redan innan pandemin och under många år vittnat om en orimlig arbetssituation. Kompetensbrist, stängda vårdplatser och dålig arbetsmiljö. Nu har de dessutom en vårdskuld att ta hand om. Erica Falkenström oroar sig för hur vårdens medarbetare ska orka – och vilja jobba kvar i vården.
Hon säger att det är brister i vårdens organisation och styrsystem, mer än enskilda människors beteenden, som ligger bakom vårdens olösta problem, som pandemin gjort så uppenbara. Som exempel skulle marknadsreformerna effektivisera vården. Men en bieffekt blev ökad kontroll och administration som stjäl både tid och resurser från vården.
Våra beteenden påverkas
Samtidigt påverkar styrsystemen oss människor på djupet, säger Erica Falkenström. Kulturen, lojaliteten mot arbetsgivaren, sättet vi tänker och samarbetar på.
– Det är något i det mänskliga som går sönder när etikens kärnvärden trängs undan. När systemen tvingar oss att fokusera på mätningar, effektivitet och pengar istället för på människor, som vården och omsorgen egentligen är till för.
Erica Falkenströms tydligaste och mest upprörande exempel på konsekvenser av bristande etiskt ansvarstagande är det som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, nyligen pekade på, att många äldre som dött under pandemin inte fått den vård de egentligen hade rätt till. Att de inte behandlats som människor med lika värde.
Jag tycker det är uppenbart att etiska och mänskliga värden varit förbisedda under många år.
Ytterst är det politikernas etiska ansvar som brustit, eftersom det är politikens ansvar att skapa rätt förutsättningar för vården, säger hon.
– Jag tycker det är uppenbart att etiska och mänskliga värden varit förbisedda under många år. Det är inte konstigt att detta hände. Det är mer en bekräftelse på frånvaron av etik.
Men eftersom vi lever i en demokrati, där ansvarsutkrävande utövas via val, har alla medborgare också ett ansvar för det som har hänt under pandemin – och för fortsättningen.
– Vilken vård och omsorg vill vi ha? Vi behöver säga ifrån och ställa krav om vi inte vill ha det såhär, säger Erica Falkenström och poängterar att nu är ett utmärkt tillfälle för förändring.
Bra läge för förändring
Tydligheten som pandemin skapat kring vårdens och omsorgens olösta problem ger ett guldläge för vårdens makthavare att ta etiskt ansvar och få väljarna med sig, anser hon. Att skapa nya visioner, reformera vårdens organisation och ta bort onödig administration. Vårdens medarbetare är beroende av förutsättningar som bara politiker har makt att fatta beslut om.
En förändring som Erica Falkenström ser behov av är att makthavare på hög nivå försöker göra omsorgsetik till en naturlig del av sitt vardagliga arbete. Medmänsklighet, vårdens syfte, de människor som är i behov av vård och omsorg och vårdpersonalens arbetsvillkor, måste vara i centrum för diskussionen. Precis som vårdens medarbetare ständigt har ett etiskt förhållningssätt närvarande, säger Erica Falkenström.
Hon har upprörts över mycket som hänt under pandemin men också fascinerats av hur snabbt det gått att ställa om. Hur mycket sjukvårdspersonal lyckas åstadkomma när de får mer fria händer att med sin fulla kompetens leda och organisera sitt arbete och ta ansvar för sina uppgifter.
– Trots bristande förutsättningar har de gjort oerhörda insatser. Om något så har vårdens professioner visat under pandemin att de går att lita på, säger Erica Falkenström.
Forskningen bakom
- Erica Falkenström har i sin forskning studerat vilka etiska dilemman verksamhetschefer i vården stöter på.
- Hon har också undersökt etiskt ansvarstagande bland regionpolitiker, opolitiska chefstjänstemän och vårdens högsta chefer, de som har makt över budget, reformer, organisation och styrning.
- Intervjupersonerna i forskningen kom från region Stockholm.
- Just nu är hon kopplad till Instituet för framtidsstudier. Där leder hon ett forskningsprojekt som belyser innehållet och tillkomsten av kunskapsunderlag som beställts på nationell och regional nivå, som rör ledning, styrning och organisering av hälso- och sjukvården.