Utredare vill få fler donationer med hjälp av lagstiftning
Tydligare medicinska regler och nej till anhörigas veto — är två av förslagen i den nya donationsutredningen som presenterades i dag. "Det här handlar om liv och död", konstaterade utredaren Sten Heckscher.
Den förra donationsutredningen, som kom 2015, krockade med lagen. Den nya utredningen vill underlätta för flera donationer genom att det ska framgå av lagstiftning när och under vilka förutsättningar organbevarande behandlings ska få ges till döende patient.
I dag lämnade utredaren Sten Heckscher sitt betänkande Organbevarande behandling för donation till socialminister Lena Hallengren.
– Folk dör i köerna i väntan på donation. För att donera är det nödvändigt med insatser innan döden inträffar. Ända sedan 2015 har regeringen velat utreda vad vården i detalj får göra medan en människa lever. Det handlar om vad man får göra med en döende patient – för någon annans skull. Det är vår huvudfråga.
Svåra avväganden
Det är en utredning om stora existentiella frågor och samtidigt som Sten Heckscher uttryckte sin förvåning över att mycket fortfarande är oreglerat konstaterade han att det handlar om svåra medicinska, juridiska och etiska avväganden.
– Det svåra är ofta att ta reda på patientens inställning till donation. När det är aktuellt är patienten i regel medvetslös och det gäller att ta reda på inställningen på annat sätt. Vi har försökt att skapa ett tydligt och rättssäkert system, för även vårdpersonal har uttryckt oro för vad som får göras och när det får göras inom donationsverksamhet.
Utredningens förslag handlar bland annat om brytpunkten – när ytterligare insatser för att rädda liv är lönlösa. Ända fram till den punkten är de insatser som görs enbart till för patientens skull. När brytpunkten nåtts kan insatser sättas in som gör donation efter döden möjlig. Organbevarande behandling får göras.
– Det är då personalen får ta reda på patientens inställning till donation och om förutsättningar finns sätta in organbevarande behandling.
Beskriver insatserna
Utredningen beskriver vad sådan behandling innebär och Sten Heckscher korta förklaring löd: fortsatta intensivvårdsinsatser, som inte orsakar skada eller onödig smärta. Han underströk också att behandlingen inte får hindra insatser för patientens egen skull – som till exempel palliativ vård.
Närstående har en viktig roll när det gäller att reda ut vad patienten kan ha haft för inställning till organdonation. Enligt de regler som gäller i dag har närstående i vissa situationer en vetorätt. Den vill utredningen ta bort.
Antalet donationer är för lågt och köerna är långa, men när Lena Hallengren tog emot betänkandet tackade hon med att säga att Sveriges befolkning ändå har en hög vilja att donera sina organ. Sten Heckscher hoppades på beslut i september 2020. Något löfte om datum fick han inte av ministern.