Vårdförbundet går med i nätverk för papperslösa flyktingar
- Vi som arbetar inom vården finns där för vårdtagarna och står tydligt på deras sida, oavsett om de lever som gömda eller inte. Det säger Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund med anledning av att förbundet nu går med i nätverket Sjukvård för papperslösa.
Nätverket består av frivillig-, student-, fackförenings- och människorättsorganisationer, myndigheter, kyrkor, yrkesföreningar och enskilda personer. Till exempel Röda korset, Rädda Barnen, Ersta, Rosengrenska och Läkare utan gränser.
– Som jag ser det finns det bara ett sätt för oss som arbetar i vården att förhålla oss till vård av papperslösa flyktingar. Våra åtaganden sträcker sig längre än till en folkbokföringsadress. Det är en mänsklig rättighet att få vård, säger Anna-Karin Eklund.
FN kritiserade Sverige
Vårt land tillhör redan de mest restriktiva länderna i Europa när det gäller rätten till sjukvård för papperslösa och asylsökande. Rätten till hälsa är fastslagen som en av de grundläggande mänskliga rättigheterna i FN-förklaringen från 1948 och förra året fick Sverige skarp kritik av FNs särskilda rapportör för hälsa, Paul Hunt, för brott mot de mänskliga rättigheterna genom särbehandlingen av papperslösa.
Men nu skriver regeringen på ett lagförslag som innebär att alla människor över 18 år som vistas i Sverige utan statens tillstånd bara ska få rätt till omedelbar vård och vård som inte kan anstå. Och den vården måste de betala själva fullt ut. Exempelvis ska en gravid kvinna i princip bara ha rätt till förlossning och den kan kosta 25 000 kronor.
Uppskattar vård till gömda
Barn och ungdomar som är eller har varit asylsökande ska ha rätt till vård. Men inte barn och ungdomar som inte har sökt uppehållstillstånd, som har sökt uppehållstillstånd grundad på anknytning, eller barn födda i Sverige vars föräldrar är asylsökande som inte har sökt uppehållstillstånd för barnet. Dessa barn ska bara få rätt till omedelbar hälso- och sjukvård och ska betala för den.
– Regeringen har ju tagit ställning till att ge gömda barn undervisning, då vore det väl inhumant att inte ge dem sjukvård, säger Anna-Karin Eklund.
Att inte ge vård bryter mot barnkonventionen – som Sverige ratificerat – där barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård slås fast (artikel 24).
– Våra etiska koder är utgångspunkt för vårt förhållningssätt. Jag uppskattar det civilkurage som de visar som arbetar på de så kallade underjordiska mottagningarna för papperslösa, gömda flyktingar runt om i landet. De lever verkligen som våra etiska koder lär, konstaterar Anna-Karin Eklund.