Akuten saknar sjuksköterskor – vill låta undersköterskor ge narkotiska läkemedel

Akuten i Lund vill låta undersköterskor iordningställa och ge narkotiska läkemedel till ortopediska patienter, inklusive barn. Vårdförbundet är starkt kritiskt till förslaget som man menar hotar patientsäkerheten och bryter mot reglerna om delegering. "Att ge sig på läkemedelshanteringen underminerar värdet av sjuksköterskor", säger Ricky Sjögren, huvudskyddsombud.

Det har varit en turbulent tid på akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund. På två år har mer än 50 sjuksköterskor slutat. I dagsläget saknar akuten cirka 40 av 60 sjuksköterskor.

Samtidigt har Oskar Hammar, verksamhetschef för akutsjukvården på Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund, lagt fram ett förslag om att vissa särskilt skickliga undersköterskor ska få delegering att iordningställa och administrera läkemedel. Det handlar i första hand om ortopediska patienter, inklusive barn. Läkemedel som omfattas är bland annat narkotikapreparat såsom Oxycodon och Midazolam.

”Hur kan de få göra detta?”

Förslaget har väckt starka reaktioner. En sjuksköterska har skickat ett anonymt tips till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, som nu inlett en granskning. Delegering ska inte användas för att lösa bemanningsbrist eller av ekonomiska skäl, men enligt sjuksköterskan försöker sjukhuset runda detta genom att beskriva förslaget som ett utvecklingsarbete.

”Hur kan de få lov att göra detta? Det tar 3 år att läsa till ssk och få sin legitimation och utbildningen innefattar mängder av farmakologi, läkemedelsprov etc. Nu ska de ge gymnasieutbildade undersköterskor en halv dags snabbkurs i detta. Var är patientsäkerheten i detta?? Snälla undersök detta då det bara är en tidsfråga att patienter kommer fara ännu mer illa än vad de redan gör på akutmottagningen i Lund”, skriver sjuksköterskan till Ivo.

Vårdförbundet ger skarp kritik

Vårdförbundets huvudskyddsombud, Ricky Sjögren, instämmer i sjuksköterskans kritik. Han menar att förslaget hänger samman med att Region Skåne inte lyckas rekrytera och behålla sjuksköterskor.

— Det första man borde göra är att erbjuda schysta löner och villkor. Om man ändå behöver avlasta sjuksköterskor finns det mycket annat man kan ta bort som inte innebär en fara för patienterna. Att ge sig på läkemedelshanteringen underminerar värdet av sjuksköterskor, det gör inte yrket mer attraktivt, säger Ricky Sjögren.

Han är även kritisk till att arbetsgivaren lagt fram förslaget utan att samverka först. Det ledde till att Vårdförbundet begärde förhandling enligt paragraf 14 i medbestämmandelagen, mbl. Förslaget ska nu genomgå en risk- och konsekvensanalys och får inte införas förrän mbl-förhandlingarna är avslutade.

— Vår uppfattning är att arbetsgivaren redan bestämt sig, man vill gå vidare med detta. Trots att det inte är något som sjuksköterskorna själva önskar. Vi menar att det bryter mot delegeringsreglerna och dessutom ökar riskerna för patienterna. Det är allvarligt, säger Ricky Sjögren.

Ska göra det bättre för patienterna

Verksamhetschef Oskar Hammar kan inte svara på hur förslaget uppstod eller varför det införs just nu. Enligt honom är det en del av det kontinuerliga utvecklingsarbetet som ska göra det bättre för patienterna. Och om det blir bättre för patienterna brukar det också ofta bli bättre för personalen, menar han.

— Vår bedömning är att individuellt utvalda undersköterskor, med särskild kompetens, efter utbildning och läkarordination kan dela ut vissa läkemedel och att detta kan ske på ett patientsäkert sätt. Enligt lagar och regler. Syftet är inte att ersätta sjuksköterskans unika kompetens. Däremot måste arbetet runt patienten ske klokt med rätt kompetens i olika led.

Hänger förslaget samman med bristen på sjuksköterskor?

— Det är en del av ett pågående arbete för att göra vården bättre. Jag tror att det blir bra för alla när vi utgår från patientbehovet.

Är detta på väg att införas på fler akutmottagningar i Skåne?

— Det finns inga planer på det i dagsläget. Vi är inte färdiga i dialogen med Vårdförbundet. Vi har inte provat det här än och vet inte hur det faller ut. Men det är en idé som vi tror har potential, därför vill vi prova den.

Välkomnar granskning

Oskar Hammar kan inte svara på varför förslaget inte först samverkades med Vårdförbundet. Men han tar på sig hela ansvaret för att det blev så.

— Vi har brustit i vårt tillvägagångssätt. Men jag uppfattar att vi nu har gjort om och gjort rätt.

Ivo har öppnat ett ärende om delegeringsförslaget. Vad tänker du om det?

— Ivo har en viktig funktion för sjukvården och vi välkomnar granskningar. Vi menar att vi följer de lagar och föreskrifter som reglerar verksamheten. Vi har ingen avsikt att göra något som man inte får göra eller som kan riskera att göra det sämre för patienterna. Där har vi samma uppdrag, vi och Ivo.

Snårskog av regler

Det finns flera lagar och föreskrifter som reglerar läkemedel i vården. 2017 kom en ny föreskrift från Socialstyrelsen som gjorde det möjligt att delegera läkemedelshantering till ickelegitimerad vårdpersonal även inom slutenvården. Tidigare hade det bara varit tillåtet inom öppen- och hemsjukvården. Ändringen väckte starka protester från sjuksköterskor som menade att patientsäkerheten hotades.

I Socialstyrelsens föreskrifter från 1997, som gäller ännu i dag parallellt med den nya från 2017, står det att delegering inte är ”avsett att användas för att lösa brist på personal eller av ekonomiska skäl.” Men det är inte en bindande regel utan ett allmänt råd till vårdgivarna för att de inte ska bryta mot lagstiftning. Det berättar Anders Kring, jurist på Socialstyrelsen.

— Formuleringen tar sikte på hälso- och sjukvårdslagen, som säger att vårdgivaren ska se till att verksamheten är bemannad med formellt kompetent personal i tillräcklig omfattning för att en god och säker vård ska kunna ges. Tanken är att man ska ha en sådan bemanning att delegering bara ska ske undantagsvis, eller då det framgår av en särskild författning att så får ske, säger Anders Kring.

Men om det är tanken, varför är det inte en bindande regel att man inte får delegera av personella eller ekonomiska skäl?

— Det kan jag inte svara på. Föreskriften kom till 1997 och har inte ändrats sedan dess. Den innehåller mycket text som inte är bindande utan som är allmänna råd till vårdgivarna. Vi har för avsikt att se över hela föreskriften och förhoppningsvis kan det arbetet starta i år, för att göra reglerna om delegering tydligare, säger Anders Kring.